Protokoll (beta)

12. Hr Præsidenten hemstälte Ledamöterne, om icke Hr Gabriel Polhem, den Academien för des. synnerl:a skickel:het i Mechaniquen länge sedan slutet at taga til en Ledamot, nästa sammankomst kunde introduceras, så vida han nu nyligen var kommen til staden; hvilcket öfveralt samtycktes, och faststältes at Hr Höpken skulle svara på des tal til Academien.

2. Och som Hr Gabriel Polhem, hvilcken af Academien enhälligt blifvit til en Ledamot kallad, nu var til den ändan at blifva intagen upkommen, så blef han införd och efter hållit tal til Academien, hvilcket lades ad acta, svarade Hr Ehrenswerd derpå. Hvarefter Hr Polhem framgaf sin försäkringsskrift, och hans namn infördes bland Ledamöterne efter ordningen.

2. Och som Hr Gabriel Polhem, hvilcken af Academien enhälligt blifvit til en Ledamot kallad, nu var til den ändan at blifva intagen upkommen, så blef han införd och efter hållit tal til Academien, hvilcket lades ad acta, svarade Hr Ehrenswerd derpå. Hvarefter Hr Polhem framgaf sin försäkringsskrift, och hans namn infördes bland Ledamöterne efter ordningen.

12. Sidst upviste Hr Polhem för Academiens Herrar Ledamöter den af honom förfärdigade Baxmachinen, som han var sinnad at snart upgie til H: K:l M:t.

14. Hr Triwaldt ingaf sedan skriftel. hvad han funnit nödigt at påminna vid det af Hr Christ. Polhem til Academien insände nya påfund at undersöka eldens grader, hvaruti han ville visa, at detta snarare tiente til [at] utforska vädrets elasticitet än eldens grader. Men när Hr Gabriel Polhem yttrade sig, at med detta nya påfundet syftas enkannerl:n på den åtskilnad i värman, som af särskilte kol åstadkommes, så svarade Hr Triwaldt, at han ej annorlunda kunnat förstå, än at påsyftet härmd endast varit at utleta eldens grader til den högsta hetan: hvilcket han, andra skäl at förbigå, mente jämväl i anseende dertil ej kunna skie igenom et slikt rön, at innan elden hunnit til sin högsta grad i heta, skulle kulan deruti aldeles smälta bort; af hvilcken mening ock Hr Faggot var. Men, sade Hr Triwaldt än ytterligare, om detta endast syftar på den åtskilnad i värma, som kommer af särskilte slags kol, så är detta et oförlikneligit påfund, som visserl:n har sin stora nytta med sig. Efter något vidare öfverläggande resolverades, at Hr Salvius skulle skrifva til Hr Polhem derom, med begäran [at] han ville utförligare gifva Academien härutinnan sin mening til känna

7. Hr Gabriel Polhem läste sedan up några påminnelser, som Hr Christopher Polhem gordt om rep, när han igenomläst Hr Wallerii ingifne observation derom til Academien. Hr Mellercreutz tog detta tillika med Hr Wallerii observation efter Academiens tilstånd til sig at närmare öfverse dem och at nästa gång inkomma til Academien med hvad han dervid kunde finna at påminna.

7. Herr Præsidenten lät Academien sedan förstå, at han i följe af sin nu mottagne sysla icke kunde underlåta at påminna Herrar Ledamöterne om de observationers skyndesamma ingifvande, som de voro sinnade at lemna til Academien för det nu instundande quartalet: och hemstälte om icke Hr Mellercreutz och Hr Faggot ville påtaga sig at utleta pendelens längd här i Stockholm;
item Hr Brelin om jukters tilvärkande;
Hr Polhem at inkomma med något nyt påfund, som han antingen sielf upfunnit el:r ok af hans Hr Fader blifvit påtänckt; Hr Sahlberg om träbalsam;
Hr Nordenberg om en ganska gagnelig invention, som han ännu intet velat låta framkomma, men at han ej skulle vara missunsam emot publicum i sådane mål.
Likaledes påminte Hr Præsidenten Hr Ahlström, Hr Linnæus och de flere, som voro närvarande, at vilja hvar för sig i tid täncka på något nyt påfund: hvilcka alla samtyckte dertil, och lofvade med det första infinna sig dermed.

9. Academien tog desse målen i öfvervägande och föl uti sådant slut, at Hr Höpken, Hr Mellercreutz och Hr G. Polhem skulle träda tilsamman, när dem behagade, och häröfver uprätta några så kallade lagar, emedan Grundreglorne i slika mål intet stadga någon ting, hvilcka sedan måge til Academiens ytterligare gillande och fastställande föredragas.

12. Nu upvijste Hr Presidenten Hr Pohlheims så kallade tanckar om Mechaniquen, som aldrafrämst komma, efter Academiens länge sedan giorde fastställning, att tryckas uti detta fierndels års Handlingar; och somdetta nu var til Svenskan genomsedt af Hr Salvius, så lofvade Hr Presidenten att taga det til trycket med det aldraförsta.

13. Hr Triewaldt upläste nu ett af honom författadt nytt rön och påfund om Rijugnar, jämte en ritning därpå, och begärade att det samma måtte bli remitterat til Hr Pohlheims igenomseende. Men som Herr Strömmer nu snart skulle komma att resa til Upsala, så bad Hr Presidenten, att han ville taga det med sig och förut däröfver inhämta Hr Klingenstiernas tanckar och utlåtande.

4. Upl:s ett af Hr Gabriel Polheim ingifvit påfund at slipa och justera stålvalssar til största fullkomlighet efter hårdningen, hvilket kommer på trycket at utgifvas, allenast Hr Ehrenswerd efter dess gorde löfte författat ritningen där uppå, i anseende hvartil det ock honom blef lämnat.

2. Däruppå upl:s ett af Hr Gabriel Polheim ingifvit rön om tunnsvickor, hvilka så äro inrättade, at de ej allenast öpna sig då dricka tappas, utan ock sluta sig sielfva igen, så snart man tappat ut så mycket som behagas. Hr Ehrenswerd och Hr Cronstedt gofvo härvid tilkänna, at de detta rön genomläsit, och tycka för deras del det samma vara så nyttigt, at det ju förr ju häldre borde det allmänna meddelas. I anseende hvartil detta rön blef gillat och kommer uti denna quartals Handling at tryckas.

4. Hr Triewaldt berättade, det han nu igenomläsit de anmärkningar, som Hr Elvius författat öfver Bergvilligs ingifne tankar om den machins förbättrande, som Hr Triewaldt vid Reddarhytte kopparvärk inrättat. Och som Hr Triewaldt förmärker, at genom desse anmärkningar vil visas påfundets orichtighet, så anhåller han, at i fal det samma af Academien ej skulle gillas, at honom då måtte lämnas frihet, ehuru han ej Auctoren känner, det med Engelska Wettenskaps Societeten communicera. Detta rön blef änn ytterligare lämnat til Hr Commercierådet Polheims genomseende, samt emottogs nu af Hr Gabriel Polhem.

8. Hr Polheim upviste en af dess Hr Far uptänkt tröskmachine, som blifvit uti många år med mycken fördel brukad, uppå hvilken han lofvade beskrifning ingifva, men anhåller, at den ej uti Handlingarne måtte införas, för änn efter Riksdagens slut.

8. Af Hr Polhem ingafs 2:ne modeller til svickor, som af Archivarien emottogos.

Detta funno Hrr Ledamöterne vara ganska nyttigt, och lofvade Hr Polheim uppå begiäran skaffa Academien desse ritningar.

3. Hr Polheim inlefvererade en af dess fader Hr CommercieRådet ingifven fortsättning om Theoriens och Practiquens nytta i Mechaniquen.

Hr Polhem berättade härvid, det han på Stiernsund befunnit, huru stål, på vanligit sätt i rent vatn härdat, undertiden varit så hårdt, at man dermed såsom med diamant kunnat rista i glas.

Vid sedlarnes upläsande befants at 8 röster fallit på Hr AnkarCrona, på Hr von Otter 13, på Hr Tilas 9, Hr Elvius 9, Hr Meijer 3, Hr Polhem 2, Hr Strömmer 3, Hr Ahlström 2 och Hr Faggott 3 vota. Hr Triewaldt, Hr Ribe och Hr Drake hade hvardera ett votum.

Baron Wrede 10
Degeer 9
Polheim
Er. Benzelius 13
Bar. Biellke 9
Grill
Meyer
Malmer
Brelin
Stobée
Sandberg
Ehrenswerd
Drake
Sahlberg
Benselstierna

1:o. Herr Gab. Polhem inlämnade det Tal som Praeses sielf hade ämnat hålla, där dess hälsa hade det tillåtit, men wart nu i dess ställe upläst af H:r Baron Höpken, ämnet däraf war den wigtiga frågan, Hwad som wårt kära Fädernesland hafwer nu mäst af nöden til sin ständiga förkofring i längden.

3. Häruppå företogs Praesidii valet. til candidater hade H:rar Salberg 9 vota, Faggot 10, Malmerfelt 6, Palmstierna 17, Brandt 5, Polhem 1, H:s Excl. Gr. Tessin 5, H:s Ex. Baron Wrangel 10, H. Dalin 4, Bar. von Otter 1, Hr Gril 1, Gr. Cronst. 1, Hr Meldercreutz 2, H. Mejer 1, H. Psilanderhielm 1, Gr. Stromberg 1, Hr Anckarcrona 1. I anledning här utaf borde H:s Exl. Baron Wrangel, Hr Salberg, Hr Faggot och Hr Palmstierna lotta, men H:s Excl. och Hr Palmstierna ursäktade sig genom en bortresa på Landet under detta quart. det Hr Malmerfelt och Hr Brandt äfven giorde som hade derefter de mästa rösterna. Äfven berättades H:ns Excl. Gr. Tessins ursäkt, altså blef Hr Dalin den tridie, men för den fierde kom man  öfverens at nämna upå en allenast hvartil Hr G. Polhem blef nämnd igenom 7 röster. Utaf desse fyra  candidater H:rar Salberg, Faggot, Polhem och Dalin föll lotten uppå Hr Salberg til Praeses.

4. Här uppå giorde Praeses sit tal om hvad kunskap och påfund det fordras vid sielfva värkställigheten af Mechaniska bygnader, som blef  besvarat af Secreteraren. sedan detta tal var slutit begärte Academien at det måtte tryckas, hvar till Hr Polhem ändtel. samtyckte, och lofvade  med det första tilställa Academien conceptet.

4. Här uppå giorde Praeses sit tal om hvad kunskap och påfund det fordras vid sielfva värkställigheten af Mechaniska bygnader, som blef  besvarat af Secreteraren. sedan detta tal var slutit begärte Academien at det måtte tryckas, hvar till Hr Polhem ändtel. samtyckte, och lofvade  med det första tilställa Academien conceptet.

9. Uplästes et bref ifrån en vid namn Sundgren i Giötheborg, angående den af salig Capit. Triewald i handlingarna för år 1742 beskrefne Leerbråka, hvilken Sundgren velat giöra efter, men med föga lycka. Han förställer de svårigheter han haft, och frågar om råd, huru den skal förbättras. Herr Polhem och Eliander anmodades at förklara sig här om, på det Academien må kunna lemna svar.

Aflade Kongliga Vetenskaps Academien Des underdåniga upvagtning hos Deras Kongliga Majesteter, til at beklaga Hans högstsalige Kongl. Majestets Konung Fredrics frånfälle, samt lyck-önska Hans Kongl. Majestet Konung Adolph Fredric til Des anträde til Regeringen. Academiens Praeses, Herr Grefve Piper förde ordet, och beledsagades af följande ibland Herrar Ledamöterna. H. Exc. Frih. von Höpken, Grefve Cronstedt, Tilas, Brandt, G. Polhem, Rosen, H. Ex. Friherre Palmstierna, Hans Exc. Grefve Tessin, Dalin, Psilanderhielm, Friherre Hårleman, Schultze, H. E. Frih. Ehrenpreus, Blixenstierna, Berch och Frih. von Seth. De öfrige af Ledamöterna, hade ei i hastighet hunnit bådas. Hans Konglige Majestet försäkrade Academien om Des beständiga Nåd och välvilja, samt förbehölt sig at framgent såsom tilförene vilja vara Academiens skyddsHerre och Protector.

4. Upvistes en ritning jämte kort beskrifning på en art af fördelagtige Wattu-sprutor, som nyligen i Frankrike blifvit påfunnen. Denne har blifvit inskickad af Hans Exc. Frih. Scheffer ifrån Paris. Lemnades nu til Herrar Sheldon, Polhem och Meijer, at utlåta sig, hvar uti detta påfund öfvergår de vanliga och förr bekanta sprutor. har sedan funnits vara skepsbyggmäst. Acrell

2. H. Polhems beskrifning om kedje-bomarna öfver Vaxholms Sunden, gillade ock Academien strax med nöje.

5. Vid samma tilfälle yttrade sig Herrar Faggot, Polhem, Meijer, Ekström och Lehnberg, som tillika med Secreteraren, på Academiens anmodan, och likmätigt hans Kongl. Majestets Academien gifne allernådigste befallning (se Dagboken för den 10 Martii innevarande år) besiktigat en så kallad vädervexlings Machine, inrättad på Pråmen Hercules vid Skepsholmen, sådan som i Carlscrona skal vara påfunnen och med fördel brukad på krigs skeppen derstädes, af Varfs-Majoren Psilanderschöld. Den bestod här uti trä-trummor, som gingo in igenom hvar sin stycke-port, och medelst knä, nästan til angulos rectos bögdt, med andra ändan stucke ned uti en af öppningarna på det undre däcket. En sådan trumma sat på hvardera skeps-bordet. Meningen är, at på hvad sida vädret blåser, skal det altid af endera trumman, som var vidare vid öfre öppningen, emottagas och föras ned under skeps-däcket, samt sedan gå ut igenom andra trumman, och såmedelst förorsaka drag igenom hela skeppet, när trummorna äro långt ifrån hvar andra. Afsigten är, at allenast bruka sådana, när skeppen ligga i hamn, i freds-tider, aftaklade. Herrar deputerade berättade, at ehuru det vid besiktningen något blåste, befans dock ei det minsta drag uti någondera röret. Deras me ning var, at ehuru der igenom vid stark storm, kunde upväckas något drag, hälst om fyra sådana trummor, tvänne på hvardera bordet, fram och ackter i skeppet, såsom i CarlsCrona skal vara skedt, inrättades, så syntes dock detta medel ei tilräckeligt at hålla skadelig fucktighet ute utur skeppen, om icke tillika någondera af de förr brukeliga sätten applicerades. Dock såsom Secreteraren upläste Bref ifrån Carlscrona, hvar uti berättades, at H. Psilanderschölds method, efter rätt och noga anstälde försök, der skal hafva funnits göra god värkan, och detta är en sak, som förnämligast kan afgöras genom försök, ty beslöt Academien at låta afgå underdånigt betänkande här om til Hans Kongl. Majestet, i anledning af hvad här är berättadt, samt i lika underdånighet underställa, om icke H. K. Majestet skulle täckas inkalla Protocoller och ransakningar ifrån Carlscrona, om hvad der, under upfinnarens egen handläggning, är funnit och utrönt.

1. Hans Excellence H. Praeses aflade, å Academiens vägnar, tacksegelse hos Herr Polhem för Des salige Faders Academien skänkta Portrait.

5. Upl. en af H. Lagerström insänd beskrifning på en vid Götheborg inrättad Ler-älta, at bråka leret til tegelbruk. remitt. til Herr Polhem.

1. Herr Polhem ogillade Ler-ältan N.4, emedan den som af salig Herr Commerce Rådet Polhem blifvit påfunnen, och är beskrefven uti Herr Königs inledning til Mechaniken, samt på många ställen brukas, är långt fördelaktigare.

5. Företogs omröstningen til en ny Praeses, då vota föllo mycket endrägteligen på 
Herr Palmqvist, som hade 9 röster.
Herr von Stjernman 8
Herr Faggot 7
Herr Lehnberg 6
Hans Exc. Scheffer 3
Herr Polhem 2 etc.
Af de fyra, som fått högsta rösterna föll Lotten på Friherre Palmqvist, som altså nu blef Praeses för Månaderna Jul. Aug. Sept. innevarande år.
5. Herr Salander afträdde då Praesidium, och hölt et kort Tal om slögder, som på Academiens begäran utlemnades, at aftryckas.

Novemb. d. 30.
Närvarande: Praeses, Herr Psilanderhielm, Deras Exc. Gref Tessin och Frih. Scheffer samt Gref Bonde, Herrar Faggot, Polhem, Ekström, Salander, Berch och Secreteraren.samt Herr Dangeul.

4. Upl. Herr Sven Algrens Beskrifning på salig H. Polhems vid Fahlun giorde inrättning af Trummor för vattuledning från Dammar in på Vattn-hjulet, i stället för bårade pipstockar eller Rännor. Rem. til Herrar Polhem och Solberg.

2. Upl. Herr Konstmästaren Wimans beskrifning om sättet at af Pål-broar göra Sten-broar. Rem. til Herrar Polhem och Knutberg.

4. Beskrifning med Ritning på en Brand-stega, upgifven af en Bonde ifrån Wermland. R:s til Herrar Polhem och Meijer.

3. Uplästes Kongl. Majestets nådiga befallning at Academien skal inkomma med Des betänkande, angående egenskaperna af en af General Lieutenanten etc. Baron Staäl von Holstein upgifven art af qvarn, som skal drifvas med trampning och föregifves vara mycket fördelaktig. Herrar Polhem, Liungqvist och Knutberg blefvo anmodade at examinera denna invention.

1. Upl. Herrar Ljungqvists, Polhems och Knutbergs betänkande om Qvarnen, hvar uti bevises, at det är omögeligt, at en så liten qvarn, kan med den inrättning, som uti Baron Staäl von Hollsteins Memorial upgifves, mala så mycket, som der lofvas. Underdånig utlåtelse afgick sedan til Hans Majestet der om, men med höfligste ordasätt angående den förmenta inventionen.

4. Upl. Herr Polhems beskrifning på en häf-kran, at der med upväga stubbar och rötter, som sitta fast i Jorden.

6. Herr Carl Fredr. Rango upviste et Modell af en väderqvarn, med horizontala vingar, samt anhölt at blifva ämnesvän och at få någon föreskrift til Praemium, hos Riks. Ständers Sec. Handels och manuf. Deputation. Det förra beviljades: det senare ankommer på Herrar Polhems, Ljungqvists och Knutbergs utlåtande om qvarnen, hvar om de anmodades.

1. Uplästes Kongl. Commercii Collegii bref, hvar uti Academien anmodades at gifva Des betänkande om en i Frankrike brukelig Mudder-pråm, hvar på unge Herr Meijer hemskickat en tydelig här jämte bifogad ritning. Kongl. Collegium åstundar veta, om denne Pråm har någon förmån för de här i Sverige brukelige. Målet remitterades til Herrar Polhems, Ljungqvists och Knutbergs utlåtande.

1. Upl. Kongl. Majestets nådiga Remiss och befallning til Academien, at inkomma med des underdåniga utlåtande öfver en af Lieutenanten Forbes påfunnen hackelse-Machine. Och som samma machine är af upfinnaren, uti fullkomlig storlek förfärdigad, upvist, så anmodades Herrar Polhem, Ljungqvist och Knutberg, at anställa påliteliga försök både med denna nya och de förr brukeliga hackelse Machiner, til at der af finna, hvad förmon den nya kan hafva för de äldre, kommandes omkostningarna, at af Academien ärsättas.

6. Yttrade sig Herrar Meijer och Polhem öfver en af K. Commerce Collegio meddelad Ritning öfver en i Frankrike nyligen unfunnen mudderpråm. H. Liungqvists skrifteliga utlåtande uplästes ock: och som dessa utlåtelser ei öfverensstämde, tog Herr Praeses ritningen til sig, at närmare öfverse.

2. Upl. Herr Årres ingifne beskrifning på en ny inrättning af vattu-qvarnar, som förmenas blifva mindre kostsamme at bygga ock kunna gå med mindre vattn, än eljest vanligt är. Model och ritningar upwistes på samma påfund. Herrar Polhem, Liungqvist och Knutberg anmodades at sig här öfver utlåta.

1. Uplästes Öfverstens af Fortification och Riddarens Frih. Wredes memorial, hvar uti han anmodar Academien at bese de Modeller af skep, stycken etc. som han til vissa förmoners vinnande förbättrat, och uti Fortifications Contoiret äro upstälde. Academiens närvarande Ledamöter kommo öfverens at nästkommande Onsdag, kl. 4 efter midd. sig uti Fortif. Contoiret infinna, samt jämväl at dit kalla Herrar Nordenschöld, Polhem, Lehnberg, Klingenstierna, m. fl.

6. Voterades til ny Praeses, då
Herr von Stiernman fick 11 röster.
Herr C. Carleson 10.
Herr Faggot 6.
Herr Runeberg 6.
Herr Pålhem 5. etc.
Ibland de fyra, som hade flästa rösterna, föll låtten på Herr von Stjernman.

1. Upvistes et Model af en Väderqvarn med horizontala vingar, af H. Kiempenschöld. Herrar Cronstedt, Polhem och Liungqvist anmodades at til nästa sammankomst utlåta sig däröfver.

1. Herrar Cronstedt, Polhem och Ljungqvist afgofvo deras yttrande om Wäderqvarnen med horizontala vingar, neml. at denne inrättning vore i det mästa lik med några förut försökte, och ehuru i några omständigheter litet förbättrad, likväl ei kan hafva något företräde framför de vanliga qvarnar med Verticala vingar. Man tviflade väl icke, at ju en sådan som Herr Kiempenschöld föreslagit skulle gå, men vore försäkrad at den skulle hafva mindre kraft och många olägenheter.

2. Herr Polhems tilläggning til Herr Faggots d. 7 huius ingifna försök om brunnarnas sälta här i Stockholm, samt om sättet at förekomma denna och andra af Upsiö förorsakade olägenheter.

Hans Exc. R.R. Gref Tessin ----- 39 röster. Herr Bergs Rådet Brandt ------ 19 -----
Herr Cammarherren Polhem ----- 16 ---
Herr Doctor Bergius -------- 12. ---
Herrar Swab, Adlerheim, Knutberg, Bäck etc. hade desutom många röster.

1. Uplästes Kongl. Majestets Nåd. befallning at inkomma med utlåtande, angående et af Majoren Schechta anmält nytt påfund at förvara bräde-Tak ifrån förruttnelse. Bemälte Major Schechta inkallades och upviste några små bräde-stycken, öfverstrukne med en materia, som han ei ville uptäcka. Det såg ut och lucktade såsom kåda eller Harts, var något tjockt påstrukit, kändes hårdt och tätt, nästan som en glassure. Ändteligen lät han öfvertala sig at för tvänne af Academiens Ledamöter, neml. Herrar Polhem och Meyer, uptäcka, hvar af Materien består, och hvad vid des applicerande på Tak bör i akt tagas. Desse Ledamöter yttrade sig sedan, det ämnet til Materien ei är mycket kostsamt, och finnes i Landet, samt at det ei, så vida dem veterligt är, förr blifvit af någon brukadt til detta ändamål: at dem ock syntes sannolikt, det påfundet kunde hafva sin nytta, besynnerligen, om den praeparation som bräderna förut skola undergå, innan de anstrykas, gör den af Majoren Schechta utlofvade värkan, at förekomma, det bräderne ei skola spricka, eller af luftens förändringar krympa etc. dock som detta och mycket annat här vid kommer an på giltiga försök, kunde bemälte Ledamöter ei med visshet förutse, om påfundet i längden kan hålla bättre prof, än tjära och annat, som förut blifvit brukadt. Efter lång öfverläggning här om stadnade Academien i det slut, at i underdånighet yttra sig, det man, i anseende til någon probabilitet, at påfundet ei torde vara aldeles til föraktande, samt i anseende til ändamålets onekeliga nytta, borde förmå Majoren Schechta at göra försök i stort, på det man efter flera År, kunde se, huru det förhåller sig, i jämförelse emot tjära.

Sedan uplästes Herrar Sohlbergs, Thunbergs och Knutbergs skrifteliga yttrande öfver de upgifne Desseiner til Flott-brygga öfver Kärsö sunden vid Drottningholm, och Academien rådgiorde länge om detta granlaga ärende. Men som Herr Praeses sade sig hafva något at tillägga och förbättra på des upgifne dessein, som Han ville underställa Academiens bepröfvande, beslöts, at til nästa sammankomst upskiuta afgörandet.

Därpå afträdde Praeses, och delibererades angående det underdåniga utlåtande, som Academien på K. M. allernådigste befallning (se Dagboken för d. 18 Junii) bör aflemna. Ändteligen stadnade Academien i det slut: at ehuru af de tvänne upgifna Desseiner til en sådan flottbrygga, Herr Polhems icke allenast skulle kosta långt mindre at utföra, utan ock vara i sig sielf fördelaktigare, än Herr Chapmans Pontonbrygga: och ehuru Academien jämväl kunde göra sig godt hopp om den förras Varaktighet, hälst en dylik i Dal-älfven af framledne CommerceRådet Polhem anlagd, redan i många År bibehållit sig: dock, som Hans Kongl. Majest. befaller Academien uttryckeligen, at utlåta sig, om en sådan Brygga med fullkomlig säkerhet i längden kan hafva bestånd; och Academien så mycket mindre kan med fulkomlig säkerhet utlofva des oföränderliga varaktighet, som det ei är Academien bekant, at någon så lång flott-brygga (neml. til 500 alnar) är giord, där så stor siö och stark is-gång är, så kunde Academien ei sätta sig uti något ansvar häruti, utan underställer saken i underdånighet til Hans Kongl. Majestets eget allernådigste bepröfvande.

Därpå afträdde Praeses, och delibererades angående det underdåniga utlåtande, som Academien på K. M. allernådigste befallning (se Dagboken för d. 18 Junii) bör aflemna. Ändteligen stadnade Academien i det slut: at ehuru af de tvänne upgifna Desseiner til en sådan flottbrygga, Herr Polhems icke allenast skulle kosta långt mindre at utföra, utan ock vara i sig sielf fördelaktigare, än Herr Chapmans Pontonbrygga: och ehuru Academien jämväl kunde göra sig godt hopp om den förras Varaktighet, hälst en dylik i Dal-älfven af framledne CommerceRådet Polhem anlagd, redan i många År bibehållit sig: dock, som Hans Kongl. Majest. befaller Academien uttryckeligen, at utlåta sig, om en sådan Brygga med fullkomlig säkerhet i längden kan hafva bestånd; och Academien så mycket mindre kan med fulkomlig säkerhet utlofva des oföränderliga varaktighet, som det ei är Academien bekant, at någon så lång flott-brygga (neml. til 500 alnar) är giord, där så stor siö och stark is-gång är, så kunde Academien ei sätta sig uti något ansvar häruti, utan underställer saken i underdånighet til Hans Kongl. Majestets eget allernådigste bepröfvande.

1. företogs åter rådplägningen, angående flott-broarna vid Drottningholm, och Uplästes Herr Praesidis Memorial, hvar uti Han andrager, det Han i anseende til diupet och grunden ei kan utsätta sådana sten-kistor midt i sundet, som Han hade så föreslagit, at man ei kan vara säker om deras beständighet, utan föreslår Han nu, at man ifrån hvardera landet kunde utföra en brygga med armar eller stöd på sidorna emot landen; och imellan dessa bryggors ändar lemna en öpning af 100 alnar vid pass, hvarest kunde inrättas en Pråm eller färja m. m.

1. Upl. Herrar Polheims och Liungqvists yttrande öfver tvänne Mechaniska påfund, som en Holländsk Adelsman vid namn De Liniere hos Hans K. Majestet anmält, och hvar på Han begärdt Privilegium, hvar öfver H. K. Majestet befalt Academien inkomma med des yttrande. Och ehuru väl Herr Polhems och Liungqvists tankar om dessa påfund voro något skiljaktige, i det den förre trodde, at något godt kunde vara i dem, ehuru De Linière gått för vida med sina löften: den senare åter hölt alt för orimeligheter, så förenade de sig dock med Academien i det slut, at Academien skulle afstyrka Hans Majestet at bevilja privileium, til des De Liniere närmare förklarat sina Machiners beskaffenhet och värkan, eller åtminstone med trovärdiga vittnesbörd bevist, at han någorstädes stäldt dem i värket, och at de då funnits hafva alla de utlofvade otroliga förmoner: den ena Machinen skal vara en förbättring på Tramp-kranar: den andra en förbättring på Pumpar: hvilka bägge Machiner framledne CommerceRådet Polhem så mycket förbätrat, at föga troligt synes, det man däruti kan gå längre.

6. Herr Polhem hölt et Tal, om Byggnings-materialier

1. Uplästes Herrar Faggots, Polhems och Knutbergs betänkande öfver Probsten Westbecks hos K. M. angifna nya påfund af Torkhus, hvar uti ingen eldning behöfves, utan värme nog ärhålles genom Rör ifrån andra eld-städer. m. m. som af K. M. blifvit Academiens utlåtande underkastad. Deputerade yttrade sig, at Inventionen ingalunda är ny, men at det är väl, at Probsten Westbeck gifvit andra en eftersyn til dylika nyttiga inrättningar hos oss, hälst uti den tiltagande vedbristen.

Herrar Polhem och Knutberg anmodades at här om upsätta sina tankar skrifteligen.

1. Upl. Herr Capitaine Winblads beskrifning på en förbättrad inrättning af Tegel-ugnar, hvarigenom mycken ved kan besparas, öfver hvilken Hans K. Majestet befalt Academien at inkomma med des underdåniga yttrande. Herrar Gr. Cronstedt, Faggot, Polhem och Liungqvist, som redan hade fått communication af denna Beskrifning och nu voro närvarande, utläto sig, at de til alla delar gillade denna inrättning af Tegel-ugnar, och styrkte Academien at med loford befordra Beskrifningens utgifvande af Trycket.

2. Upl. en af Kongl. Majestet allernådigst remitterad förtekning på några Mechaniska påfund, hvilka en vid namn Christer Christiernin giordt, och Herr Praesidenten samt Landshöfdingen Lilljenberg til Kongl. Majestet i underdånighet ugifvit. Academien anmodade Herrar Polhem och Sohlberg at däröfver til Academien inkomma med deras tankar.

1. Uplästes Herrar Gref Cronstedts, Polhems och Knutbergs yttrande öfver en förbättring på Skeps-Cabestans, somen Italiennare vid namn [namne utlämnat] til Academien ingifvit. Herr Classon begärde nu, at öfven få beskrifningen och Ritningarne på denne Cabestan.

1. Secreteraren berättade, at på de tvänne af K. Academien förledet år framstälda frågor, voro åtskilliga Svar inkomne: neml. 10 på den som angick Maskars utödande på fruktträden, och 6 på den, om Ekars Barkning. Beslöts, at de förra skulle remitteras til Herrar v. Linné, Gr. Cronstedt, De Geer, Faggot, Bäck, Classon, Carleson, Adelcrants och Bergius. Den senare til Herrar v. Linné, Gr. Cronstedt, Faggot, Brandt, Polhem, Rudenschöld, Schultze, Clason, Carleson Knutberg och Kryger.

3. Upl. Organisten Söderströms och Orgbyggare Gesällen Swalbergs ansökning at få undergå examen, huru vida de kunna pröfvas skickelige at bygga Orgverk. Efter någon öfverläggning härom, anmodades Herrar Faggot, Polhem, P. Lehnberg, Kryger och Runeberg, at uti Orgbyggare Directeurerne Greens och Stråhles närvaro, examinera dem.

1. Uplästes Magistratens i Stockholm Bref til Academien, hvaruti berättas, at Magistraten beslutit, det alt hö, som här i Staden falt hålles, skal här efter säljas efter Vigt, men ei såsom härtils skedt, efter mått i Parmar. Därföre har Magistraten varit omtänkt om någon säker och tillika beqvämlig inrättning af Vigt, hvar med hela Lass och skrindor hö på en gång beqvämligen vägas kunde. Til den ändan hade Magistraten icke allenast förskaffat sig ritningar och Modeller på några Pyndare, som til samma ändamål nyttjas utom lands utan ock rått tvänne förslag där til här hema, det ena af Inspectoren öfver Mått, Mål och vigt samt Academiens Ledamot Herr Runeberg, det andra af Directeuren och Academiens Medlem Herr Meijer. Nu anhåller Magistraten, at Academien ville utlåta sig, hvilket förslag til Hö-våg är det bästa, eller ock sielf upgifva något än bättre. Remitt. til Herrar Gref Cronstedt, Polhem och Knutberg.

8. Upl. Herrar Gr. Cronstedts, Polhems och Knutbergs yttrande, angående de ingifna förslag på Hö-vågar.

9. Utnämndes Herrar Faggot, Polhem, Wargentin, Runeberg och Wilcke, at på Lieutenanten Bratts begäran, bese några Des Mechaniska Inventioner.

11. I anledning af Herrar Gr. Cronstedts, Polhems, Knutbergs och Wilckes enhälliga tilstyrkande, at den af Herr Meijer projecterade Hö-våg vore den bästa och til inrättningen minst kostsamma, beslöts, at Svar därom skal afgå til Magistraten, hvilket ock följande dagen skedde: Academien tilstyrkte däruti, at vågbomen må göras af järn, samt några små förbättringar nyttjas, hvar om Academien kommit öfverens med Herr Meijer, som sielf lärer komma at besörja om Modellets förfärdigande och exsecutionen.

1. Upl. Kongl. Majestets Nåd. Remiss, angående Secreterarens i Kongl. Bergs-Collegio, Herr Fougts begärda Privilegium, at få anlägga et Tryckeri af Musicaliska Noter, emedan Han uptäckt et tilförene här i Riket obekant sätt at trycka dem, så vac[k]ert och nitide, som om de vore graverade. K. Academien utnämnde Deras Exc. Gref v. Höpken och Ekeblad, samt Herrar Faggot, Polhem, Runeberg och Secreteraren, at sammanträda med Secret. Fougt, at göra sig underrättade om beskaffenheten af Des påfund, samt sedan gifva deras yttrande där öfver.

5. Secreteraren berättade, at på den förledet år framstälda ena Fråga, om Folkets utflyttning, voro inom den utsatta tiden 28 Svar inkomme, samt på den andra, om kärrors förbättring, 11 Svar. Til Censorer öfver de förra utnämndes: Hans Exc. R.R. Scheffer, samt Herrar Carleson, Rudenschöld, A. Berch, Celsius, Faggot, Kryger. och Runeberg. Öfver de senare, Herrar Gr. Cronstedt, Polhem, Ferner, Wilcke, Mallet, Faggot och Meijer. Dock bör ingen annan af K. Academiens Ledamöter, som det åstundar, vara betaget, at få läsa dessa Svar och utlåta sig öfver dem.

3. Upl. et Extractum Protocolli ifrån Kongl. Commerce-Collegium, med anmodan om Academiens utlåtande öfver en upgifven Invention af Svarf-stol. Den remitterades til Herrar Polhem, Knutberg och Commissarien Norberg.

1. Upl. Herr Commissarien Norbergs utlåtande öfver den i sista sammankomst förevarande inrättning af Svarf-stohl, hvilket utlåtande tycktes vara så tilräckeligt, at man ei behöfver besvära Herrar Polhem och Knutberg, utan kommer svar därom til Kongl. Commerce-Collegium at afgå.

 De frånvarande Herrars Vota uplästes först: Herr Polhem ansåg Svaret N. 2 för bäst, där näst N. 5 och 7. Herr Knutberg N. 5,  2, 9. Herr Mallet N. 5, 7, 2. Herr Praeses N. 2,  7, 5.  Herr Clason N. 2, 8. Herr Ferner N. 2, 5, 7. Herr Lehnberg N. 2, 7, 5. Herr Runeberg  N. 2, 5, 7. Herr Wilcke N. 2, 7, 5, 8, 11, 10. Secreteraren  N. 2, 7, 5.

Martius d. 24.
Sammanträdde uti K. Acadeiens rum, de Herrar Ledamöter, som varit anmodade at igenomläsa de på Frågan om kärror inkomna Svar, och at yttra sig, hvilket af Svaren de funno bäst förtjänt til Praemium. Neml. Academiens Praeses Herr Zetzell, samt Herrar Clason, P. Lehnberg, Ferner, Runeberg, Wilcke och Secreteraren. Desutom hade Herrar Polhem, Knutberg och Mallet inskickat Sina Skrifteliga vota.

3. Emedan Herrar Polhem och Classon redan läsit dessa Acter, hade de redan skrifteligen upsatt sina tankar där öfver, som äfven nu uplästes.

1. Secreteraren anmälde, at på den ena för sistledna året framstälda Frågan, angående kohlning, var ei et enda Svar inkommet. Men på den andra, om Ekars rätta barknings tid och om ämnen tjänliga til Läders garfning utan Eke-bark, voro 6 Svar inkomne, hvilka remitterades til Herrar Faggot, Polhem, Clason, Knutberg, Kryger och Runeberg, at gemensamt ingifva deras omdöme, hvilket af dem kan pröfvas mäst förtjänt til den utlofvade Belöningen.

3. Upvistes et vidlyftigt manuscript angående Urmakeriet ingifvit af en ung och snäll Urmakare vid namn Printz, som anhåller om K. Academiens utlåtande, huru det synes förtjäna at utgifvas af Trycket. Remitterades til Herrar Wilcke, Polhem och Wargentin.

2. Upl. Herr Faggots utlåtande om N:o 14, at Machinen tyckes böra vara simplare til ändamålet, hvaruti ock Herr Polhem instämde.

6. Upl. Herr Generalen Ehrenswärds Bref til Secreteraren, med tilstyrkande, at Dir. Thunbergs Maschine at vattna ängar, N. 23, må uti Handlingarna beskrifvas. Herr Polhem anmodades at äfven gifva Sitt omdöme om samma Machine.

7. Anmärkningar under en Resa til Tyskland, giorde af Herr Bru[k]s Patron Bedoir, rörande några små Mechaniska fördelar, upl. och remitterades til Herr Polhem.

3. Secreteraren berättade at han nyligen varit upkallad i K. Commerce-Collegium, som då anmodat K. Academien at genom någre Des Ledamöter låta besiktiga en af Urfabriqveuren Bourdillon påfunnen Machine at behändigt hugga Små Filar. Herrar Faggot, Meyer, Clason, Polhem, Knutberg och Wilke anmodades at bese denna Machine, och inkomma til K. A. med deras betänkande därom.

2. Vid detta tilfälle anmäldes, at Herrar Deputerade, som altid haft inseendet öfver Mathematiska Instrumentmakare-Verkstäderne, neml. Herrar Faggot, Polhem, Meyer, Clason, Lehnberg, Kryger, Ferner, Runeberg och Wilcke, tillika med Herr Praeses och Secreteraren, i anledning af K. Academiens anmodan d. 3 Febr. detta år, haft åtskilliga endskilda Sammanträden at öfverlägga om den, igenom Dir. Lehnbergs död, i vådelig belägenhet råkade Optiska Verkstadens angelägenheter: at de i K. Academiens namn låtit Bref afgå til K. Commerce Collegium, med berättelse om tilståndet och kraftigaste föreställning det de 3000 dr kmt. som Sal. Directeuren Lehnberg årligen njutit af Manufactur-medlen til Verkstadens understöd, må äfven här efter förunnas at de utsedt Lehnbergs äldste Lärling Höjer, som skal på alt sätt gifva godt hopp om sig, til Hufvudman för arbetets drift inom Verkstaden, men i anseende til Hans ungdom och oförfarenhet i hushållningen, öfvertalt Hr. Professoren Lehnberg at vara Curator och Styresman för hela verket: at de på K. Academiens vägnar beviljat Honom, Professoren Lehnberg, et förskott af 1000 dr kmt, til des den förväntade Manufactur hiälpen åter utfaller, med mera. Detta alt gillades nu af K. Academien, som nogsamt insåg Sin dubbla skyldighet at något våga på denna Verkstaden, dels i anseende til sakens egen nytta och angelägenhet, dels ock af billig frucktan för ansvar hos Riksens Ständer, i fall Academien ei gjorde sitt yttersta at ifrån undergång rädda et Verk, som af Konung och Ständer blifvit til Academiens ömaste vård anförtrodt.

2. Upl. Herrar Grefve Cronstedts, Faggots, Knutbergs och Clasons betänkande om Flodströms Trösk-Machine, neml. at den vore god och nyttig, där tilfälle är til vattdrift, men at den mycket liknade den af Commerce-Rådet Polhem för många år sedan, påfundna, och vid Stiernsunds Bruk nyttjade TröskMachinen. I anledning här af skal underdånigt yttrande där om afgå til Kongl. Majestet, hvilket ock, efter få dagar skedde.

6. Upl. utdrag af Manufactur Deputationens Protocoll, hvaruti K. Academien anmodas at utlåta sig om värdet af en Spinneri-Machine, som Fabriqveuren Ekerman angifvit, bestående deruti, at många spinnerskor, kunna spinna tillika på en Rock, utan at någon behöfver bemöda sig at trampa. Herrar Polhem, Meyer, Sandel och Wilcke anmodades at bese denna machine och meddela K. Academien sina tankar derom

3. Upl. utdrag af Manufactur-Deputationens Protocoll, hvaruti K. Academien anmodas at bese en af Fabriksidkaren Paul Ekerman påfunnen och hos Riksens Ständer anmäld ny spinneri-Machine, med hvilken flera, ja så många Spinnerskor man vill, kunna på en gång och utan at hindra hvar andra spinna fortare och finare än på vanliga plägar kunna ske. Herrar Polhem, Meyer, Wilke, Sandel och Wargentin utnämndes at bese denna inrättning och at till K.Academien inkomma med sina tankar derom.

4. Notificerades tvänne Ledamöters, Hans Excellence Grefve Lövens samt Cammarherren Polhems död. 

2. Anmältes at K.Academiens värde och högtälskade Ledamot, Friherre Tilas, d.26 dennes med döden afgått. Herr Sandel åtog sig, på anmodan, at hålla åminnelse Tal öfver honom, och Hr. Wargentin öfver Cammarherren Polhem.

Detta år hafva af kongl.Academiens Ledamöter, fyra med döden afgått, neml.
Hans Excellence Grefve Löwen.
Herr Assessoren Swedenborg.
Herr Cammarherren Polhem.
 Herr Landshöfdingen Baron Tilas.