Protokoll (beta)

Följande Hrr blefvo til Ledamöter föreslagne Hr Adlerheim af Hr Praeses. Hr Assessoren Wallerius och Directeuren Salander, af Hr Nordenberg. Hr Doctor Bäck, af Hr Elvius och Bibliothecarien Dalin, af Hr Triewaldt.

På det vanliga sättet voterades öfver Hr Doctoren Becks och Hr Commissarien Salanders antagande, som til Ledamöter varit föreslagne. Efter sluten omröstning befants, at 3/4 ja röster ej svarade emot en fierdedel nejröster. Desse Herrar blefvo å nyo til Ledamöter nämnde, den förre af Hr MelderCreutz och den senare af Hr Nordenberg.

3. Uplästes Hr Inspectorens Bäcks vid Löfstad bruk, berättelse om en Iskällare som han inrättat uti et hvalf uti et stenhus, hvilket sköts til Hrr Polhems och Triewalds öfverseende.

3. Hr Baech intog sit rum såsom Academiens Ledamot. uppå des tal svarade Secreteraren.

5. Uplästes Hr Kalms rön vid ängsskötsel, som beslöts skulle tryckas i detta quartals handlingar. dock tog Hr Baech dem at förut öfverse.

1. Uplästes Hr Hesselii rön och försök om nogra Iord och Torfarters praeparerande til olje och vatn färgor, som voro 13 sorter hvaraf prof följde så väl af sielfva materien som målning deraf. detta remiterades til H.H. Bielke, Baeck, Salberg och Leyel

5. Hr Horleman upläste des beskrifning öfver Gipstens brottens belägenhot i Franckrike. hvilken lämnades til Herrar Tilases, Brandts och Baecks öfversende och at lägga der til de uti mineralogien antagna termer.

9. Upläste Hr Baeck des betänckande öfver Hr Hesselii handling om Torfaskan jemte nogra försök som han der med giort.

10. äfven upläste Hr Baeck des beskrifning på Lerbrunnarna omkring Paris, hvilken remiterades til Herr Tilases öfverseende.

8. Uplästes et sätt at fånga vargar igenom förgift ingifvit af Hr Cederhielm. remiterades til Hr Malmerfelt och Doct. Baeck.

4. föreslogos til Ledamöter HofCancelleren Hr Grefve Piper af Hr Praeses, och fältskären Hr Acrel af H. Baeck.

1. Uplästes fältskärens Herr Acrels anmärkninar öfvrer brytning: bölder (tumores critici) efter en gracerande feber, hvilka då de öpnades dödeligen aflupo, men medelst laxerande botas måste. som remiterades til Hr Praeses och Hr Baeck.

3. Skreds til votering för ny Praeses, då H. Hårleman hade dertil 19 vota, H. Brandt 10, H. Faggot 9, H.H. Meldercreutz, Mejer och Dalin 8 hvardera, H. Palmstierna 6, H. Rudenscöld 5, H.H. Baeck och Psilanderhielm 2, H.H. Triewald, Tilas, Benzelstierna, Malmerfelt, Ekström och Salander 1. hvilka göra tilsammans 83.för 21 sedlar innehållandessedel allenast 3 namn. H.H. Brandt och Faggot ursäktade sig straxt för nogon bortresas skull. och allså utaf de 4 Candidaterna H.H. Horleman, Meldercreutz, Mejer och Dalin föll lotten uppå H. Horleman.

2. H. Acrels handling om Brytnings bölder inlämnades gillat af des Censorer H.H. Rosén och Baeck och kommer altså at införas ibland Handlingarna

5. Uplästes H. archiatern Ribes betänkande om den utagna nålen utur barnets arm. hvarom är H. Geringii berättelse, jemte H. Boltenhagens certificat och utlåtelse om sättet huru nålen efter all liknelse kommit i armen af hvilken mening H. Ribe också är. Denna jemte flera dylika inkomne berättelser komma at lämnas til H. Baeck at ihopdraga och utgifva i en handling.

1. H. Baeck upviste en förtekning på dem som blifvit döda i Helsingland. 174. af Rödsoten hvilken blifvit honom tilsänd af Prosten Broman i Hudviksvald. til at döma om denna förlusten, fant academien angelägit at inhämta huru månge blifvit döda af vanliga siukdomar på medelmåtiga år, hvarom Prosten Broman kommer at tilskrifvas jemte tacksägelse för det hafde besväret med den insände förtekningen.

2. Uplästes en handling af H. Brandt bestånde uti rön och anmärkningar i anledning af en besynnerlig färgcobolt. hvilken remiterades til H. Baeck och Blixenenstierna.

2. H. Hesselii rön n. 40 gillades af Hr Rosén, alenast at de Latinska ordtermerna och expressionerna försvänskades hvilket H. Baeck sig åtog

3. Uplästes en berättelse af Fältskären Acrel om et nyfödt barn som oacktadt en ansenlig stöt på hufvudet medan det ännu i moderslifvet låg, i rättan tid föddes och 3 veckor efter födslen lefde. hvilket remiterades til Herrar Rosén, Baeck och C. F. Ribe

1. H. Baeck upviste en polipus som han funnit

6. Doct. Baeck upviste ritningar af et horn som var funnit i et skep och ditsatte förmodl..af en fisk et slags Siphias, som han funnit af en jämförelse han giort med et i Berlin. härom lofvade H. Baeck inlämna sin berättelse.

8. H. Praeses föreslog H. Envojén och Cancellie Rådet Carlson til Ledamot.

4. H. Praeses påminte angånde räkenskapernas författande, och var Academiens åstundan det i de räkningar som inlämnades vid hvart quartals eller årets slut måtte nogare utföras hvad Academiens inkomst och utgift vore, hvilket H. Grefve Cronstedt lofvade at taga i ackt, och äfven önskade at academien ville utse nogon af des Ledamöter som kunde öfverse de förra räkenskaperna.

5. H. Praeses proponerade om icke acacemien ville förbättra vacktmästarens lön hvartil hon samtydkte, och det til 60 d:r kop:mt om året som utbetalas quartaliter ocn kommer han denna lön at åtniuta för intundade quartal

5. Uplästes Utkast af et memorial til Secrete Utskottet angånde Menighetens antal i Svea Rike, hvarvid Academien förklarade sit nöje, men åstundade at der vid borde bifogas et förslag hvarefter de årliga insända förtekningar af födda och döda som årligen insändas ifrån orterna kunde fullkomligare upsättas, än nu sker. hvaruti borde tagas i ackt i hvad siuk domar de blifvit döde hvar uti H. Baeck lofvade at vara Secreteraren behielpelig.

6. H. Baeck upviste Collegii medici kungörelse angånde The och Caffe drickandets misbruk.

6. Secreteraren anmälte uti Academien det så väl H. Baeck som H. Celsius hafva igenom bref til honom förklarat sin högackting för academien emot den kallelse de unfåt at blifva Ledamöter.

2. Uplästes et memorial af Hr Mannercrantz angånde den Ost Indiska resan, tilbiudandes sig at vara Academien til tienst i hvad mål som hon kunde åstunda uplysning eller hvad dervid vore at taga i ackt, så vida som des dit giorde resor kunnat gifva honom anledning at i acktaga. Academien vill igenom H. Baeck som detta memorial på des vägnar inlämnat betyga sin tacksamhet emot des goda vilja, och anmoda honom at gifva vid handen hvad han sielf kunna finna nödigt.

11. Uplästes H. Linnaei betänkande angånde classifi af siukdomarna, hvarigenom han ville visa at det vore fåfängt at föreslå nogon sådan så länge ingen präst kände nogon siukdom. dock til at göra et prof der med lofvade H. Baeck at sätta up et förslag at practicera i Stockholm stad.

3. Uplästes H. Linnaei bref til Secreteraren der han berättar at Consist. Academicum för sin del hade tillägnat H. Kalm det Helmfeldska stipendiumet och det nu komme an på Magistr. här i Stockholm. man skulle ördenskull derom påminna och H. Ledamöterna lofvade at tala vid sina bekante af Magistats personerna. 4. äfven uplästes H. Linnaei betänkande om perlefiskeriet i anledning af det öfversände Cam. och Comercie deputationens extractum protocolli, berättande sig sielf ej hafva nogot tilräckeligit, men gaf förslag på sal. Erkebiskopens Benzelii samling och sist at en kunig i historia naturali dit sändes på et par månader. härom kommer vidare at rådgöras. 5. Uplästes en beskrifning om den så kallade tång laken en fisk som fångas i Norland, af Hl. D. och Physic. Lectoren i Hernösand H. Gisler, tillika med en fisk förvarad uti Spiritus vini. detta remiterades till H. Linnaeus och H. Baeck.

5. H. Baeck upviste et litet ägg som blifvit funnet uti et til utsende vanligit stort höns ägg, och ehuruväl sådana rön förut varit giorde, så ville academici gärna vara försäkrade om dettas riktighet, innan man inlät sig nogot vidare dermed. H. Baeck lofvade också draga försorg om nogon verification

3. Uplästes Dr Spörings berättelse om en gumma hos hvilken et stycke af binnike masken kommit utur en bålde i liumskan. Jemte H.H. Linnaei och Baecks betänkande här öfver, som redan voro inkomne åstundade Academien jämväl H. Roséns.

3. Academien fant nödigt at uprätta en classification som kunde tagas i ackt emellan Ledamöterna vid inkomne handlingars examinerande, samt nya Ledamöters föreslående. Herrar Cronstedt, Meldercreutz och Baeck blefvo anmodade at tillika med Secreteraren uprätta dertil förslag til nästa sammankomst. Man fant också nödigt at dertil sammankalla Academiens Ledamöter nogot mangrannare på det hvar ock en måtte sielf få förklara sig, uti hvilken Class han vore nögd at införas, då derjemte voteringen kunde företagas öfver de til Ledamöter föreslagne Herrarna, så äl inländska som utländska.

Mineralogien
H. Gmelin          H. Linnaeus
H. Kirkbach          H. Blixenstierna.
H. Rouäl          H. Baeck.

för Botaniquen och Historia Natur.
H. Iussieu          H. Baeck.
H. Gesnerus          H. Linnaeus.
H. Raben          Secreteraren.
H. Reaumur          De Geer.
H. Clayton          H. Linnaeus.
H. Gledisch          -"-
H. Colinson          H. Baeck

för Botaniquen och Historia Natur.
H. Iussieu          H. Baeck.
H. Gesnerus          H. Linnaeus.
H. Raben          Secreteraren.
H. Reaumur          De Geer.
H. Clayton          H. Linnaeus.
H. Gledisch          -"-
H. Colinson          H. Baeck

för Anatomien
H. Haller          H. Rosén.
H. van Swieten          H. Baeck.
H. Sauvager          H. Linnaeus.
H. Hevin          H. Acrel

2. Uplästes H. Roséns bref til H. Baeck, hvaruti han anförer åtskilliga observationer som han giort och inhämtat angånde binike masken i anledning af H. Spörings handling som varit under hans öfverseende. Detta remiterades til Herrar Arch. Ribe och Strandberg.

3. Uplästes en handling af H. Acrel innehållandes en anmärkning öfver et harmynt piltebarn som så födt var och blef botat vid 3/4 års ålder. Detta remiterades til Hr Baeck och hofchirurgen Ribe.

5. Uplästes et rön angånde en dräng som igenom sin hustrus oförsiktiga Curerande för fråssan måste sätta lifvet til, hvilket remiterades til Herrar Rosen och Baeck.

3. H. Baeck anmodades at parentera öfver H. Spöring som man förnumit nu nyligen vara död blifven i Åbo, hvarföre kommer med det första at skrifvas til des anhöriga i Åbo om des lefvernes lopp.

4. Företogs Presidents valet då til Candidater voro nämde H:s Exl. R.R. Ehrenpreus 22 g:r, H:s Ex. Palmstierna 19, H. Dalin 14, H. Löwenhielm 12, H. Stockenström 8, H.H. Brandt och Rudenscöld 5, H. Malmerfelt 3, Herrar Plomgren och Salander 2, H. Cederhielm, R.R. Ekeblad, Baeck och Blixenstierna 1. Af de 4 första Candidater som fläste gångor nämde föll lotten uppå H. Exl. R.R. Palmstierna, hvilket utslag efter han ej var närvarande honom kommer at berättas lgenom Secreteraren.

1. H. Roman lämnade up uti Academien nogra arcana, som en resande kommit öfver uti Manheim och nu tilböd academien at hämta derutur hvad som henne täcktes, och som dessa arcana angå åtskilliga ämnen så blef HerrarCronstedt, Baeck, Salberg, Baron Bielke och H. Malmerfelt anmodade at se dem igenom och antekna hvad som befants vara af värde, som sedan fö Academien skulle afskrifvas.

4. Upvistes en förtekning och prof af en myckenhet hvarjehanda slags lerarter insände til H. Hesselius hvilka lämnades til H. Brandts och H. Baecks undersökande.

3. Uplästes H. Acrels berättelse om tvänne hufvudsvaga och sättet hvarigenom de af honom blifvit hulpne, hvilket remiterades til H. Rosén och Baeck, Och önskade academien at detta måtte straxt utkomma.

5. Prosten Oedman uti Tanum i Bohus län har stält under academiens ompröfvande en tillägning til de arcana uti oeconomien som han år 1744 i April månad insinuerade, samt uplösning af de uti vetenskaps Academien i Bourdeaux framstälte frågor år 1745. Det ta remiterades til Herrar Faggot, Baeck och Malmerfelt.

3. Uplästes H. Siljeströms memorial som H. Baeck ingaf angående en röd mull som hämtas i Ierlsö socken i Helsingland och bönderna der bruka at färga sina skorstenar och fönsterluckor röda. Remiterades til Herrar Salberg och Salander.

3. H. Kielberg vice Actuarius uti Commercie Collegio har i år 1747 låtit utgå förstn flocken af rön och försök till Landthushåldningens och handaslögders uphielpende, hafvandes anhållit uti bemelte collegio om tryckomkostnaden til detta värk, men Kongl. Collegium her funnit för godt det Kielberg måtte underkasta detta sit arbete Academiens censur, hvilket också H. Kielberg nu giorde igenom et memorial af denne 17 Oct. Altså remiterades nu denna förste flocken til Herrar Bielke, Faggot och Baeck.

H. Öfver Directeuren Faggot och Assessor Bäck hafva varit nämde at igenomläsa H. vice Actuarien Kielbergs Arbete, kallat Rön och försök angående Landthushållningen och handaslögdernes uphielpande och förbätrande, som K. M. och Ä. Commercie Collegiumlbehagat skiuta til Academiens censur. I anledning af det utlåtande som dessa Herrar derom gifvit finner academien at om detta H. Kelbergs arbete, som han efter hand ärnar flockvis utgifva, skall svara emot des berömliga upsåt, hvaruti han tyckes böra upmuntras, så bör han så bör han sorgfälligare söka at undvika sådana vilkorliga satser och oriktiga slut som det upgifne profvet uti första flocken på et och annat ställe är behäftat med, och i des ställe mera beflita sig at anställa tillförlåteliga rön och försök. Stockh. d. 11 Nov. 1747

4. H. Prosten Westbeck berättade l:o för acedemien om et källare hvalf som han låtit göra af smed kåhl och som Academien fant detta påfund värdt at publiceras i des handlinger så lofvade han at der med inkomma. 2:o viste han up torkade blad af örten Symphitum som kokat som the gaf en god smak. 3:o en så kallad jord som han förmente vara märg som dragit sig ut utur döde Creaturs ben. Han lofvade här uppå lämna en utförlig beskrifning. 5. H. Öfver Directeuren Faggot och H. Assessor Baech som blifvit nämde af Academien at igenomläsa H. Vice Actuarien Kelbergs rön och försök angående Landthushållningens och manufacturernas uphielpande och förbättrande som K. M:t och R. Commercie Collegium behagat skiuta til Academiens censur, hafva inkommit med deras utlåtelse. I anledning hveraf Academien finner at om detta H. Kelbergs arbete som hen ärnar efter hand flockvis utgifva, skall svara emot des berömliga upsåt, så måste det å den ena sidan vara grundat på egne eller tillförlåteliga rön och försök och ej på nogra vilkorliga eller mindre oriktige satser som det upgifne profvet af. den första flocken är på et och annat ställe behäftat med.

5. Uplästes tvänne memorialer som inkommit i följe af Kongl. Directionens öfver Eclesiestique värket i Lapmarken gifne utdrag af protocollet, det ena af H. Linnaeus och det andre af H. Hellandt. af hvad discourerades Jemte i anledning af korta pro mem. af H.H. Meldercreutz, Baeck och Secret. Elvius upsattes 9 puncter som kunde lända til en instruct. för Lapprästerna hvilken kommer at lämnes direction som et utdrag af protocollet, hvilken justerades den 5 Dec. 1747.

4. Uplästes H. Boltenhagens berättelse om sal. Capit. Ehrenspitzes siukdom hafvendes H. Acrel förut inlämnat sin berättelse huru han vid des öpnande honom befunnit hvilken förut blifvit upläst. Som desse båda berättelser blifvit remiterade til H.H. Rosén och Baeck och de utlåtit sig at de bägge til sammans göra en god memoir, så biföls at de båda skulle komma in i detta quartal.

6. Uplästes en beskrifning på et americanskt diur som H. K. Höghet gifvit til undersökning, uptäld af Carl Linnaeus. Remiterades til H. de Geer och H. Baeck.

4. Uplästes et utdrag af Academiens dagbok af 26 November 1746 som innehölt den instruction som Academiens Herrar deputerade hade gifvit H. Dalman för des Ost Indiska resa, äfven tvänne pro memorier i samma ämne et af H. Salberg och det andra af H. Baeck.

7. H. Baeck som ej var närvarande hade upsändt utdrag af nogra til honom ankomna utländska bref. den unga H. Geoffroys ifrån Paris d. 30 Iul. 1747, H. Tournaijs Turin d. 6 aug., H. Elfs af Göttingenden 31 aug., H. Gunthers och H. Collinsons Lond. d. 3 Nov. innehållandes ibland åtskilliga nova litteraria, det sista, en utlåtelse af Collinson det han med erkänsla emottager Academiens kallelse til Ledamot. Angånde det öfriga dessa innehålla skall förutan H. Baecks äfven H. De Geers utlåtande inhämtas om deruti ej är nogot som kan förtiäna at föras in i handlingarna eller ock uti båda tidningarna.

1. Hr Baeck upläste en handling som innehölt en anatomisk undersökning hvaruti Nigrernas svarta bestod hvilket han också demonstrerode för Academien uppå en bit af en Nigers hud som i Charité hospital i Paris fådt tillfälle upskäre. Denna handling hade H. Baeck förut comunicerat med H. Rosén som den med synnerligit loford gillade, hvaröre den också beslöts et införas i instundande quartals handlingar.

8. H. Baron Cederhielm upläste sin berättelse om de försök han giort at kläcka ut kyklings ungar, hvilken lämnades til H. Linnaei, Baecks och Carlesons öfverseende.

3. Uplästes Prostens Kiellins berättelse om tvänne personers ovanlige fastande och svåre tillfällen som i Kroppa och Lungsunds församlingar i Vermeland sig tildragit. Denna handling remiterades til H.H. Linnaeus och Baeck och Ribbé archiat.

9. Uplästes et utdrag af H. Anton Svabs bref til H. Urlander angående kalkens natur, remiterades til Herrar Salberg, Brandt och Baeck.

10. H. Alström anmälte uti Kongl. Academien en fråga som varit giord i Kongl. Commercie Collegio om det vid såkerbruken distilerade bränvinet af skum och annat orenligit affall vore osundt i anseende til den der i varande kalken. Häröfver åstundar Academien Herrar Brandts och Baecks utlåtande.

11. H. Baeck upläste en des hendling som innehölt rön om ormars bett huruvida de äro mer eller mindre farlige. Detta remiterades til Herrar Linnaeus och Rosén.

8. Uplästes . Doctor Gislers rön om stäkgräsets nytta, hvilket remiterades til Herrar Linnaeus, Cederhielm och Baeck.

2. Uplästes Dr Gislers hendling om strömings fiskets beskaffenhet i Norrbotn. hvilken remiterades til Herrar Linnaeus, Malmerfelt, och Baeck. Herrar Linnaeus och Malmerfelt hade redan genomläsit denna handling, H. Linnaeus gifver den synnerligt beröm men H. Malmerfelt hade dervid nogra anmärkningar upsat som under upläsningen tillades hvilka H. Baeck åtog sig vidare at undersöka och der det ej kunde concilieras skulle de meddelas autor.

4. H. Baeck anhölt at den förseglade skriftväxling emellan Doctorerna Spöring och Mannsey. som förvaras ibland Academiens documenter skulle honom tilställas at hämta nogot deraf för parentationen öfver H. Spöring hvilket beviljades och befants deruti allenast tvänne skrifter den ena af Spöring och den andra af Mannsey.

6. Uplästes en handling inlämnad af H. Ankarcrona om bruket af Barbaris i stället för citrons saft. hvilken remiterades til Herrar Linnaeus och Baeck.

8. Uplästes et rön om den så kallade binnikemasken. som blifvit insändt af en obekant autor som vill sit namn uptäcka der Academien skulle finna det värdigt at införas i des handlingar och äfven uti detta ämne gifva ytterligare efterrättelse, men som autor i denna handling anförer mycket utan at styrka det med observationer såsom ibland annat at denna mask alenast skell vara en excrescens af tarmen och ej nogot värkeligt lefvande så fant man nödigt at för denna gången alenast införa i Dagboke hvad som man således kan desidereras uti denna handling som H. Rosén åtog sig at upsättja til nästa sammankomst..til hvilken denna handling blef remiterad så väl som til H. Baeck.

10. H. Gen. Lieut. Ungern inlämnade en Relation om en ovanlig siukdom som bestådt i convulsioner, blodgång & c. jemte berättelse det hon sedermera blifvit curerad igenom en käring och är nu helt frisk. Seden denna relation var upläst remiterades den til Herrer Rosén, Baeck och Strandberg.

6. Uplästes en berättelse om en huscur emot en värk kallad fulslaget af fändriken Gideon Bille upsatt och försökt, remiterades til Herrar Rosén, Baeck och Acrel

12. Uplästes et utdrag utur framledne Capitaine Triewalds bref det. Newcastel den 6 Decemb. 1743 til H. Commercie Rådet Kalmeter som då var vistade i London angående en sten som skars utur tungan. remiterades til Herrar Rosén och Baeck.

7. Uplästes en beskrifning om stäke Siukan ingifven af herr Gisler, som remitterades til Herrar Rosén, Bäck, Cederhielm, Schultze, och Linnaeus.

1. Uplästes en til Kongl. Academien inkommen berättelse om en Dräng uti Vermeland ock Frÿcksdals Sokn, hvars Excrementa utgå genom sidan ock veka lifvet, ock är dock starck, frisk ock frodig. Denna berättelse remitterades till Herrar Rosén, Bäck, Ribe ock Acrell.

4. Uplästes Herr Carl de Geers beskrifning öfver en Chinesisk ock en inländsk Fiärill ingifne till Kongl. Academien af geheime Rådet Raben, samt dess anmärckninger om Fiärillar i gemen. Denna beskrifning remitteredes till Herrar Bäck ock Linnaeus.

6. Herr Bäck förökte Academiens Bokförråd med följande tractater:
Directions for Gentlemen who have lectrical machines how to proceed in making their Experiments illustrated with cuts.
Experiments and considerations on the Generation of Plants.
An Explication of the first causes of action in matter and of the cause of Gravitation.

1. Uplästes en skrift ifrån Apothecaren von Aken hvaruti han gifver vid handen huru häst och boskaps siukor, som gådt i svang förledit år i Nerike och Wermeland blifvit af honom botade, samt huru rofdiur efter des föreskrifning blifvit fångade och utödde. Detta remiterades til Herrar Archiat. Ribe och Assessor Baeck at efterse om uti denna skrift finnes nogot nytt medel som ej blifvit infört i denne von Akens hus och Landt apotheque hvaraf tvänne exemplar medfölgde et af hvardera editionen.

5. Uplästes et bref til Secret. Elvius ifrån Baron Gyllenpistol hvarmed fölgde en så kallad perla som han funnit i en braxen. remiteras til Herrar Linnaeus och Baeck.

7. H. Corvin berättade huru en Inspector i Södermanland på Söderby gård. som förlorat hörslen igenom fylleri den sama återfick igenom bär dem han hämtade och åt af en obekant vaxt hvilken likväl så snart den upvistes. man fant vara Mispilus flox. som likväl en sådan varkan ej kunde tilskrifvas dock kommer härom Herrar Roséns och Baecks mening at inhämtas.

4. Uplästes en beskrifning om tätmiölkens tillagning af H. Gisler. Remiterades til H.H. Faggotoch Baeck.

5. H. E. Baron Palmstierna uplämnade tvänne ritningar öfver stenar tagne utur blåsan af ovanlig storlek den ena 1743 af en bonde i Skåne, som till at få fram urinen hade stuckit et stycke af en tobaks pipa, och var utmärkt på ritningen. den andra funnen uti et lik af et quinfolk 1746. vägde 1/2 unce. Detta remiteras til H. Baeck.

6. Uplästes H. Acrels rön och anmärkningar vid svulnaden, Spina bifida kallad hvilken remiterades til H.H. Ribe, Rosén och Baeck.

Hölt H. Baeck et åminnelse tal öfver Academiens framledne Ledamot Herr Dr Spöring.

4. H. Bäcks betänkande om blåse-stenar.

1. Berättelse om Hans Svensons siukdom,
2. Sätt at förekomma kopp-ärr
[1 & 2] remitt til Rosén och Bäck.
3. Academien antager Anders Örling til Bokhållare emot 300 Daler kopparmynts årlig lön.
4. Hellants Astronomiska Observationer.
5. Pilgrens död notificeras, samt at han giordt testamente til Academien, om hvars utsökande giöres anstalt.

l. Uplästes Jacob Siöstens rön angående Skinnet af unga Höns och Kycklingars Kräfvar samt dess nytta, hvilcket remitterades til Herrar Rosén och Bäck.

8. Uplästes H. Samuel Schröders bref til H. Bäck, hvaruti berättas at Secreteraren vid Engelska Societeten H. Mortimer åstundade, at å bmt:e Societets vägnar få del af Kongl. Academiens Handlingar. Han ville däremot årligen öfversända de andlingar, som af Engelska Societeten blifva utgifne. Kongl. Acadenien beslöt, at Hennes Handlingar ifrån begynnelsen til ock med förledit års slut nu strax skulle til honom öfversändas, samt at man hädanefter årligen lemnar Engelske Societeten del af de samme.

7. Herr Praeses berättade, at Herr Bäck hade anmodat honom, at på dess vägnar underställa Kongl. Academien, om icke H. Linnaei Systema naturae, Flora och Fauna Svecica genom Academiens försorg måtte blifva af någon öfversatte på Svenska, i nseende til den märckeliga nytta, som uti Hushållningen, Trägårds skiötseln och Handtvärcken däraf kunde hämtas, men at denna öfversättning borde ske under H. Linnaei anförande.

4. Öfverlades i anledning af Herr Bäcks proposition, huru Herr Linnaei Systema naturae med flere af honom tid efter annan utgifne Böcker uti Historia Naturali måtte blifva öfversatte på Svänska, i anseende til den nytta man kunde hava däraf uti den allmänna hushållningen. Men som det fents, at Debiten af desse Böcker förmodeligen ei skulle svara emot den kostnad, som uplagan däraf fordrade, äfven, at de mäste som nyttia sådane Böcker kunna gierna så mycket latin, som fordras at förstå dem, så anmodades Herr Linnaeus allenast, at på Svänska styckevis inlämna til Kongl. Academien sådane utdrag af bmt:e böcker, som kunna tiena färgerierne och Hushållningen, hvilcke utdrag efter handen kunde blifva införde uti Academiens Handlingar.

2. Uplästes en berättelse, på hvad sätt en Capitain Lieutenant blifvit lyckeligen botad för Wattusot med Skräppans Svuldnad och Sphacilerande. Denna berättelse, som Herr Johan Rothman insändt, remitterades til Herrar Rosén och Bäck.

5. Uplästes en af Herr Bäck ingifven berättelse om Blodsoten, som år 1743 gick öfver Helsingeland. Denna berättelse remitterades til Herr Strandberg.

6. Uplästes Rön om Kikhostan ingifne af Herr Zacharias Strandberg. Remitterades til Herrar Rosén ock Bäck.

1. Uplästes en af Herr Linnaeus til Kongl. Academien insänd beskrifning om ormen Äsping kallad. Denna beskrifning remitterades til Herr Bäck.

9. Uplästes H. Acrells rön, om Svarta Starren, förorsakad af frossa, och botad med Hankar. rem. til Herrar Rosén, Bäck och Ribe.

4. Uplästes H. Acrells beskrifning på en Bondedräng, som varit född allenast med et lår, samt jämväl i andra mål är underligen växt, och dock är frisk och rörlig. Herr Ribe tog denna berättelse med sig till sig, kommandes den sedan at genomses af H. Rosén och Bäck.

9. Doctor Hagströms rön, om de örter, som, då de ätas af boskapen, giöra mjölken och kiöttet osmakelige. Remitt. til H. Linnaeus och Bäck.

10. H. Hagströms rön, om de örter, som Renarna hälst äta om Somaren. Remitt. till H. Linnaeus och Bäck.

5. H. Siösténs Rön, om hönskräfvors nytta i medicine, blef lagdt ad acta. Till deras efterrättelse, som vilja ingifva berättelser om Hus-curer, önskade Academien, at Herr Bäcks Disputation, De medicamentis domesticis, måtte öfversättas på Svenska, och hemstäldes til vidare bepröfvande, om icke den samma kunde någon gång, i stället för Vetenskapernas historia, införes i Handlingarna, hälst det synes nödigt at historier utkomma öfver alla Vetenskaper.

12. På Herr Bäcks föreställning, blefvo Herrar, Bernard De Jussieu, Docteur en medecine et Professeur en Botanique, membre de l'Academie Royale des Sciences à Paris, och Rouel, Chimiste, & membre de la meme Academie, antagne til utländska Ledamöter i Kongl. Svenska Vet. Academien.

15. Uplästes en historia, om Mademois. Stephens medicaments värkan på en, som varit plågad af sten-passion, upsat såsom en journal om Patientens tilstånd hela sin siukdom igenom, af Academiens ämnesvän, Herr Boltenhagen. Academien anmodade honom at fortfara med observerandet här af, til des Patienten kan blifva aldeles frisk. I medlertid remitterades denna dagbok til Herrar Ribe, Bäck och Rosén.

19. Herr Bäck föreslog följande lärde män til utländske Ledamöter.

6:o. Doctor Wallerii Chymiske Rön uplästes, och som de redan af Herrar Rudenschöld, Brandt och Bäck voro gillade, beslöts, at de komma at införas i detta qvartals handlingar.

15. Herr Bäck förestälde skrifteligen, om icke Acadenmien skulle behaga köpa Collectanea Vratislavensia, uti hvilka förekomma många veckra saker, och hvar af nu et exemplar finnes hos Kiesewetter. Academien håller boken för rätt nödig til sit Bibliotheque, men fant rådeligit at litet hafva anstånd med des kiöpande, så vida den är nog dyr, och exemplaret ei complett.

10. Uplästes Herr De Geers utlåtelser öfver H. Landshöfdingen Liljebergs beskrifning om en Corall-växt, nämligen at beskrifningen var mycket god, men at des anförda mening om Corallernas ursprung och tilväxt vore ännu ei med rön bekräftad, utan mera hypothetisk. Denne beskrifning kommer, innan den må gillas, at nogare skärskådas af Herrar Bäck och Rudenschöld.

4. Uplästes Herr Linnaei beskrifning på en Fogel, kallad af honom Sommarguling, hvilken af H. Rosenborg nyligen blifvit skuten i Finland: Se N:o 3, d. 17 Februarii. Den skal genomses af Herrar Bäck och Rosén.

15. Herr Bäck upviste ritning af en monstreux-Citron.

6. Herr Doct. Hasselqvists bref til Herrar Rosén och Bäck, uplästes, innehållande några anmärkningar öfver Österlänningarnas nu varande släta insigt uti Medicinen.

l. Uplästes en af Magister Juvelius författad, samt af Biskop Browallius til Academien insänd beskrifning öfver nejon-ögons-fisket i Österbotn. Remitt. til Hrr Bäck, Lejel och Gissler.

2. Uplästes H. Doctor Elfs rön, om gräs-strån, som funnits uti vänstra hjertkanmaren, på de af den nu gångbara sjukan smittade oxar. Remitt. til Herrar Rosén och Bäck.

3. Uplästes H. C. M. Dassows inlemnade berättelse om vattu-sot i buken, som lyckeligen blifvit botad. Remitt. til Herrar Rosén och Bäck.

4. H. Bäck berättade, at sedan de af H. Kalm ifrån America skickade frön nyligen oskadde framkommit, hade han tillika med Archivarien, något af alla slagen uttagit, och til H. Linnaeus afsändt.

1. Uplästes H. Linnaei ingifne rön, om orsaken til Slökorn, hvilket, sedan det af H. De Geer, Rosén och Bäck blifvit skärskådat, fants värdigt at införas i Handlingarna.

2. Uplästes Herrar Bäcks och Berchs påminnelser om H. Hesselii ingifne rön, angående en brun och en hvit torf aska, samt beslöts, at så väl H. Hesselii berättelse, som H. Bäcks med den hvita askan anstälde rön skulle införas i Handlingarna.

5. Herr Bäck upläste et bref ifrån Paris, skrifvit af unge Doctor Hallman, hvaruti berättades om några Chymiske rön, som nyligen af Herrar Chymici der voro giorde. Academien styrkte H. Bäck at låta införa detta bref i lärda Tidningarna.

3. Uplästes H. Olof Söderbergs, historiae Nat. studiosi, insända berättelse om Lungsoten, som uti en by i Wermland är så aldeles endemisk, at näpeligen någon vistas öfver et par år i byn, innan han af denna sjuka blir angrepen, hvar uti de fläste sätta lifvet til. Han visar helt tydeligen orsaken til denna plåga, som är sielfva byns belägenhet och det osunda stagnerande vatnet Berätt. lemnas til H. Ribe och Bäck at skärskådas.

5. Lectorens vid Kongl. Gymnasium i Calmar, H. Frigelii, af ÖfverIntendenten Friherre Hårleman ingifne beskrifning om Ölands-stenen, och de der uti befintelige figurer och Petrificater, uplästes, och Remitt. til Herrar Linnaeus och Bäck, som sedermera inkommo med sit betänkande, at Frigelius, uti det som angår Petrificaterna, farit vilse, och ei haft sig bekant Nautilens och Sargazos historier

11. Regements fältskiären Nissers berättelse, om en hemicranie, hvilken han igenom Arteriae Temporalis öpnande lyckligen botadt, uplästes, och lemnades til Herrar Ribe och Bäck at skärskådas.

2. Sammaledes uplästes H. Hallers tacksejelse bref, hvar vid han ock bifogat et rön om en Hernia dorsalis, hvilket, ehuruväl det redan på et särskildt löst ark på Latin var tryckt, hemställer han til Academiens eget godtfinnande, om hon ville låta det öfversätta och införa i des handlingar, der det vore bettre conserveradt. Academien lemnade det derföre Herrar Ribe, Rosén och Bäck til öfverseende.

3. Uplästes tvänne af H. Hesselius insände berättelser: det ena om et ben, funnit på et ovanligt ställe i et SvinCreatur, det andra om hvit blod uti slagtad gås. Remitterades til Herrar Rosén och Bäck.

5. Uplästes Herrar Roséns och Bäcks betänkande öfver det af Regements-fältskiären Nisser inlemnade rön om Hemicranie (se d. 3 Nov.), i anledning hvar af, det efter de giorde ändringar, gillades at införas i Handlingarna.

7. Äfven så gillades af Herrar Rosén och Bäck, Söderbergs, d. 6 Octobris upläste berättelse om Lungsot, förorsakad af byns belägenhet.

7. Upvistes en ungefärlig ritning på det ofanteliga Sjö-djuret, som förledit år blifvit fångadt i Bohus-län. hvar af Academien redan fått båda underkäftarna (se Dagboken den 17 Nov. N. 5), giord af Herr Öfversten och Gränse-Commissarien Klinkowström. H. Bäck tog ritningen til sig at jämföra med de om detta djur förr utgifne beskrifningar.

8. Uplästes H. Hofrådets och Archiaterns i Saxen, Justus Godfried Guntz til Academien skrefne bref, hvar uti han tackar för det genom H. Bäck honom giorde anbud, at blifva antagen til Ledamot, samt meddelar et rön, angående hiertat på et barn. Rönet lemnades til Herr Bäck, at öfversättas på Svenska, samt skärskådas. Men vid nästa Praesidii ombyte kommer at omröstas om Herr Guntzes antagande til Ledamot.

14. Uplästes Herr Bäcks utlåtelse om Lector Frigelii, d. 20 October i Academien upläste beskrifning om Ölands-stenen, med de der uti befintlige dartar eller piggar. H. Bäcks mening är, at hvad der af är historiskt och stöder sig på rön, förtjänar at anföras i hendlingarna: men hvad som är hypothetiskt och Polemiskt utslutas, samt H. Archiater Linnaeus anmodas at i det stället ingifva en riktig historia om dessa stenpiggar, om Nautilus, hvar af de äro lemningar, samt om Sargasso, hvar uti Nautilerna pläga uppehålla sig, med de anmärkningar som der vid kunna giöras, på det publiken ei må lefva i mörker om dessa märkvärdiga lemningar af forna verldens flod.

2. Upvistes et så kalladt Tupp-ägg, hvilket H. Exc. Friherre Palmstierna lemnat til Secreteraren. Det blef lemnat til H. Bäck, at anatomiceras, och sedan til Acadedemien lemna sina tankar der om.

7. Angående H. Guntz, som är Medicinae professor i Leipsig och Archiate hos hans Majestet Konungen i Polen, hvilken af H. Bäck varit föreslagen, så, emedan han redan för et par år sedan var antagen, fast han ei blifvit upförd på Förtekningen, och han nu skrifvit taksejelse bref för Academiens val, samt inlemnat rön, ölt Academien för onödigt at vidare votera om honom, utan blef hans förra val nu stadfäst.

10. Uplästes en Friherren St. C. Bielke inlemnad berättelse, om en ko, som förmentes hafva i tre års tid gått drägtig med en och samma kalf, och när hon i sistledne Decembris månad slagtades, ei allenast befans sielf hafva en ovanlig fetma, utan ock kalfven utan lyte, stor och fet, som hade han varit giödd. Remitt. til H. Rosén, Bäck.

3. Uplästes H. Salbergs Chemiske rön, om kalken. Remitt. til Herrar Bäck, Scheffer och Wallerius

8. Herr Bäck gaf tillbaka H. Sauvages rön, N. 11, som af Medicinska Classen var gillat at införas i Handlingarna: sedan det af Secreteraren blifvit öfversatt på Svenska.

5. Uplästes Herr Roséns berättelse om et af honom upfunnit och bepröfvadt nytt sätt at praeservera barn ifrån svåra och dödande koppor. Detta vigtiga rön har H. Rosén på Hans Excellence, Frih. von Höpkens tilstyrkande ingifvit. Det remitterades för sed skull, til Herrar Ribe, Bäck och Strandberg.

6. Uplästes början af andra stycket ag Gisler berättelse om Lax-fisket, nemligen 9, 10, 11 och 12 Paragrapherne. När et par Paragrapher til, hörande til detta stycket, hunnit upläsas, kommer det at lemnas til Herr Linnaeus och Bäck, at öfverses, emedan det andra stycket helt och hållet angår Natural-historien: såsom det första hörde til Geographien och Physiquen.

5. Uplästes et af H. Gunz, utländsk Ledamot, förlede höst insändt, och nu af H. Bäck på Svenska öfversatt rön, om hiertat och lefvern uti et 8 månaders gammalt foster, hvilket redan af Medicinska Classen var gillat, at införas i detta qvartals Handlingar.

7. Uplästes Magister Kullins ingifne rön, om växters föda. Remitt. til Herrar Klingenstierna, Linnaeus och Bäck.

7. Herr Acrel upviste et höns ägg, som Des Fru nyligen vid öpnandet funnit hafva et annat, stort som duf-ägg, inuti sig, hvilket ännu der låg helt innuti det stora skalet, som eljest var tomt. Academien bad H. Acrel taga ägget med sig til Herr Bäck, och i Des närvaro öpna det lilla, och sedan gifva Academien berättelse, huru det varit beskaffat.

10. Til slut uplästes en af Fru Grefvinnan Anna Sophia Gyllenborg til H. Bäck aflemnad Cur emot den gångbara Boskaps-sjukan, som icke allenast med god värkan var försökt, utan ock af Herrar Medicis tycktes vara mycket rimelig. Han remitterades dock til Medicinska Classens skrifteliga utlåtande.

3. Upvistes några märkvärdige Naturalier, hvilka H. Öfversten Klinkowström upsändt til Academien, hvar ibland voro fyra fyrfotade djur och en fogel, alla ifrån Brasilien. Efter H. Bäcks giorde undersökning voro djuren en Bradypus, en slags Mård, och tvänne helt olika och underlige Simiae. Foglen liknade til färgor och granlåt en Papegoja, men sades vara af Örnslägtet. Dessutom voro der ibland många andra Naturae så väl som artis producta, hvar på förtekning skal författas. Imedlertid skal Secreteraren på det höfligaste skrifva til Herr Öfversten, och tacka honom för des så ofta ådaga lagde lust och flit at roa och tjäna Academien med Naturaliers samlande och meddelande.

5. Uplästes Kyrkoherden Högströms til H. Bäck upsände tankar, om orsaken, hvarföre frossen i Westernorrland är antingen aldeles obekant eller ganska sällsynt. Han visar at den måste bestå ei uti Climatet eller inbyggarenas Temperament, utan uti någon besynnerlig slags mat, som i de Norrländska orter är brukelig, men ei uti de Södra, och finner ingen annan, än Norrländska tät-miölken, som med någon sannolikhet kan hållas för vållande här til. Academien trodde, at dessa tankar förtjäna någon upmärksamhet, och at det väl vore värdt vidare rön der om at anställa. I medlertid remitteras det til Medi cinska Classens betänkande.

8. Sedan uplästes Regements-Fältskären Nissers berättelse om en Blod-störtning genom födslo-lemen hos et 74 års gammalt Fruentimmer. Remitterades til H.H. Strandberg, Bäck och Acrell.

2. Uplästes Doctor Hasselqvists öfversände beskrifning, om Aegyptiske Berg-Falken, som redan af H. Linnaeus var gillad, och nu af Herrar Bäck och Kalm äfvenledes gillades at införas i Handlingarna. De Påstpenningar, som Secreteraren därföre betalt til H. Linnaeus, under hvars couvert rönet ankommit, och som enligt H. Linnaei qvittence stego til 24 daler kopparmynt, samtyckte Academien at låta til Secreteraren återbetala.

4. Uplästes Doctor Hagströms redan förledit år insände men nu mer utarbetade och tilhopa dragne rön, omsättet at upföda orrar i stället för höns. Var redan gillat af Herrar Linnaeus och Bäck, samt gillades nu ytterligare at få rum i Handlingarna

7. Uplästes H. Kalms ingifne berättelse, huru socker tilvärkas i America af allahenda Träns saft. Detta rön, som redan vunnit Herrar Bäcks och Linnaei bifall, gilla des nu at införas i de under trycket varande Handlingar.

5. Herr Peil upviste några vackra prof af grå-papper tilvärkade uti Helsingland vid Östanå Pappersbruk af Factoren Herr Stackel, af idel sågspånor med Limvattn. Papperet liknade aldeles til färgen Carduspapper, är nog miukt och bryter sig vid vikningen, samt låter väl skrifva på sig. Ditto et annat slags gråpapper, liknandes aldeles til färgen det vanliga, giordt af allahanda löfblader. Acedemien betygade öfver dessa påfund särdeles nöje, och beslöt at uti nästa qvartal nämna der om uti Dagboken, några ark af hvardera slaget lemnades til Herr Bäck at upvisa på håfvet.

4. Uplästes H. Praesidis utförliga och grundeliga yttrande, om Dr Hasselqvists förledit år inlemnade berättelse, angående Salis Ammoniaci tilredande i Aegypten: H. Praeses gifver en fullständig Historia om hvad man här tils haft sig bekant i denna saken, samt i hvad mål H. Hasselqvist gifvit ny uplysning. Detta gaf anledning til en vacker och upbyggelig discours imellan H. Praeses och Herr Bäck, som med mycket nöje af Academien åhördes. I anledning af alt detta stadnade Academien i det slut, at H. Hasselqvists berättelse skal framdeles visserligen giöras i Academiens Handlingar allmän, allenast man ännu hinner afbida H. Hasselqvists svar, på en och annan honom förestäld fråga, uti mål, som tyckas ännu vid Salmiacens tilvärkning vara mörke. Då H. Lejels nu upläste Historia kunde bifogas och införas såsom företal til det qvartalet,  i stellet för den venliga Vetenskap. Historia.

7. Uplästes Acad. Ämnesväns, H. Renströms beskrifning på et nytt Insect, kalladt Karborre-Fiärill, hvilken af H. Linnaeus och Bäck mycket berömdes och strax gillades. Remitteras til H. De Geer, som tillika anmodas at afrita kräket.

6. Uplästes H. Adjuncten Lidbecks anmärkningar om Climaternas skildnad i Lund och Upsala, i anledning af rön giorde i växt-riket. Remitterades til Herrar Linnaeus och Bäck.

7. Samma H. Lidbecks berättelse, om Ekorrar och Lärkor, som haft fallande soten, och blifvit der af döde. Remitt. til H. Rosén och Bäck.

9. Sist Herr Lidbecks anmärkning om Lind-löfs skadelighet för kor, och huru smöret af de kors mjölk, som ätit der af, blifver både til smak, utseende och consistence ändrat. Remitterades til H. Bäck.

1. Uplästes Herr Kalms handling om Maijsen skötsel och nytta. Lemnades til H. Bäck at öfverse.

2. H. Arch. Ribes rön på en öpnad död menniskio kropp, som haft vattu-sot i buken. Lemnades ock til H. Bäck.

3. H. Löflings ifrån Spanien inskickade märkvärdiga beskrifning på tvänne Coraller, uplästes, och remitterades til Herrar Linnaeus, De Geer och Bäck

4. Upl. Prästmannens, H. Pachalenii, ifrån Österbotn, inlemnade Rön, huru en Hustru, medelst drickande af et starkt mal-ört extract, lyckligen och fulleligen blifvit botad för vattu-sot. R:s til Herrar Rosén och Bäck.

6. Uplästes utdrag af Dr Grants bref ifrån Skåttland, til Herr von Haller, om Laxens generation, hver uti bevises, at Laxar hafva membra genitalia såsom andre djur. R:s til Herrar Linnaeus och Bäck.

3. Uplästes H. Roséns rön, om insecter i menniskians kropp. R:s til Herrar Linnaeus och Bäck.

4. H. Hasselqvists insände beskrifning på Egyptiska Berg-råttan. R:s til Herrar Linnaeus och Bäck.

5. Upl. H. Fält bokhållaren Sundells insände Tankar, om orsaken til de vanskapelige sädes-axen, som i Norrland pläga kallas Miöl-öka. Remitt. til H.H. Linnaeus och Bäck.

2. Påmintes om Parentationerna för de afledne Ledamöter, och beslöts l:o at när någre dödt, om hvilka ei är mycket at säga, kunna två eller tre hel korta Parentationer hållas på en gång, Derföre fick Secreteraren befallning at så anställa, det H. Stockenströms öfver salig Cederholm, Celsii öfver Sandberg och Mörks öfver Hesselius, må med det första, på en gång blifva färdige. 2:o at emedan H. Klingenstierna skal hafva Parentationen öfver salig Polhem färdig, men för sin sjuklighet ei våga sig ut, mindre vara i stånd at sielf publice Recitera honom, bör honom föreställas, om han icke, för tidens vinnande, vil skicka hit Manuscriptet, och låta någon annan recitera honom, då han sedan tryckes i H. Klingenstiernas namn. H. Tilas ärböd sig strax at recitera honom, om H. Klingenstierna der til ville samtycka. Med [sic!] Parentationen angår öfver salig Hasselqvist, som H.  Bäck åtagit sig, måste der med hafvas anstånd, til des vi få se, huru det går med hans efterlemnade manuscripter och samlingar.

3. Berättade Secreteraren, det Hennes Kongl. Majestet, på H. Bäcks underdåniga föreställning, behagat åtaga sig at inlösa salig Doctor Hasselqvists efterlemnade samlingar, samt at vexel på Des halfva skuld vore redan afgången, och at det öfriga skal betalas, när fordringen blifvit behörigen verificerad och liqviderad.

5. Uplästes H. Argillanders rön, om gäddornas lek och parnings sätt. Gillades af H. Linnaeus och H. Bäck, som voro närvarande.

Sedan Archivarien Friherre Seth hade dagen där uppå råkat följande Herrar Ledamöter neml. Grefve Cronstedt, Friherre Hårleman, Fagott, Ekström, Bäck ock Acrell, ock samma Herrar Ledamöter funnit, det ingen ting vore billigare, än at bmte Vaktmästare borde hugnas med den föreslagne summan, i synnerhet som han denna svåra siukdom uti Academiens tienst vid Observatorii Byggnaden sig ådragit, så aflämnades i anledning häraf Utdrag af Dagboken til H. Grefve Cronstedt. 

8. Uplästes utdrag af K. Commerce Collegii Protocoll af d. 1 sistledne Februarii, hvar uti K. Collegium anmodar Academien at aflemna Des utlåtande, huru vida de inhemska växter, af hvilkas frön Lands Fiscalen Mannercrants angifvit sig vilja tilvärka olja, äro der til tjänlige, om af dem kan blifva någon olja, och om den vore nyttig och hälsosam. Den af H. Mannercrans upgifna förtekningen på växterna uplästes ock. Detta ärende aflåtes til Herrar Linnaei och Bäcks betänkande.

3. Upl. et memorial, hvars auctor ei vill vara känd, hvar uti han söker bevisa, at Porss-trädet är den rätta Chinesiska The-Busken. Remitt. til H. Linnaeus och Bäck

5. Upl. H. Heikes ingifne berättelse, om en man, uti hvilken en lefvande orm förmenes hafva inkrupit genom halsen, ifrån hvilken han, efter några onaturligt våldsamma kräkemedel, skal hafva blifvit befriad. R:s til H. Bäck

1. Beslöts at i fall H. Bäck ei kunde påtaga sig at Parentera öfver framledne Archiater Ribe, skulle H. v. Dalin der om anmodas.

8. Uplästes Dr Linhults berättelse, om några nyligen giorde Electriska Curer, som R:s til H. Bäck

7. Academiens ämnesvän, H. Lieutenant Corvin, som nyligen hemkommit ifrån Des sjö-resor, och jämväl giordt en sjöCaravan med Maltesiska Riddarna, samt bivistat en skarp drabbning med Algirerna, upviste och skänkte Academien några stycken af Cynomorium eller Fungus melitensis, hvilka han såsom en besynnerlig raritet fått af sielfva Stormästaren vid afresan. H. Archiater Linnaeus och hela Academien fägnade sig så mycket mera öfver denna adqvisition, som ingen tilförene sedt denna fungus, emedan den skal växa sparsamt, endast på Malta, och jämväl där hållas hemlig. Och emedan den skal vara souverain at dämpa allahanda Haemoragier, lemnades et stycke til H. Archiatern Bäck, at der med giöra försök. Et stycke lemnades ock så mycket villigare til H. Linnaeus, som Han anmodat Lieutenant Corvin vid afresan, at skaffa et stycke, om mögeligt vore, af denna rara växt. Et par stycken lemnades til Academiens Archivarius at förvara ibland Academiens curiosissima.

4. Updrogs, på H. Bäcks föreställning, Doctor Hagström, at fortsätta Electriska Experimenterna, i stället för Doctor Lindhult, som nu är sinnad begifva sig til Frankrike, och förnam Academien med fägnad, at dessa experimenter alt mer och mer lyckas emot åtskilliga sjukdomar och krämpor.

4. Talades om Projectet til Praemierna, hvilket i gemen aldeles gillades, men för några små omständigheters justerande och reglerande, anmodades Hans Exc. Friherre Scheffer, at taga Secreterarens der om ingifne Memorial til sig, och, i samråd med Herrar De Geer, Faggot, Bäck och Scheffer, sätta up sielfva Reglementet, hvar efter Academien kommer at rätta sig, så vid urskillningen som annat.

1. Upl. en af Notarien Joh. Schick ingifven och af en gammal Carolinsk Fändrik Gideon Bille verificerad berättelse, om en ögonsjuka, som de Svenska fångarna, som voro i en viss stad i Siberien, plågades af, i det de blefvo blinde så snart solen gick ned, samt huru de funno på at bota samma siukdom med fiske-lefver. H. Bäck berättade, at både sjukdomen och Curen voro bekante hos Medicos.

3. Upläste H. Bäck några bref han fått ifrån Provincial-medicus i Skåne, Dr Retzius, som innehöllo några observationer, hvilka komma at med H. Linnaeus communiceras. Han har sedermera utlåtit sig, at der ibland ei vore något nytt eller märkvärdigt.

6. H. Bäck upviste tvänne Ritningar: den ena på en Piga, som hade haft en oformelig och ovanlig stor växt såsom en Posse emellan benen. Hon hade undergåt operation på Lazarettet, men der efter blifvit död. Den andra på en Piga ifrån Herjedalarna, på hvilken en växt satt sig emellan Näsan och ena ögat, samt trängt samma öga utur sit ställe, at det sitter nästan på sidan emot örat. Hon har anmält sig på Lazarettet, men man har ei vågat på henne göra någon operation.

9. Herr Bäck aflemnade, på Hennes Majestets nådiga befallning, några så kallade Stachel-nötter, som blifvit til Hennes Majestet skickade ifrån Saxen, jämte underrättelse om deras Plantering och nytta. Ledamöterna togo några nötter til mans: det öfriga skal delas emellan Herrar Linnaeus och Lidbek, at försöka, om de vilja växa i Sverige

3. Upvistes en hand-skrefven Rese-beskrifning til Canton, innehållande anmärkningar om Chinesernas seder, handel och hushållning m. m. författad af Herr Joh. Gust. Gete, nu Lieutenant vid K. Amiralitetet, som giordt et par resor til China. Afskriften är giord af Herr Gadelberg, som är Ämnesvän i K. Acad. och som gifvit detta exemplaret. Academien tackade honom, och önskade at denna och flera Svenska handskrefna och de bästa tryckta utländska, någon ville åtaga sig at göra et utdrag å Svenska, at det blefve en någorlunda complet beskrifning öfver China, som kunde tryckas. H. Bäck berättade, det Herr Magister Osbeck hade något dylikt under händer, som dock föga rörer mera än staden Canton.

11. Herr Bäck upläste et bref ifrån Dr Kaehler, som var skrifvit i Marseille, innehållande några artiga Observationer, som Herr Archiatern låfvade utdraga och meddela Academien.

2. Upl. et utdrag af et bref ifrån Dr Kähler, til Archiat. Bäck, innehållande berättelse om Beskrifning på en ny art af Polyper, som äta sten. detta har Herr Arch. Linnaeus redan sedt och gillat

5. Upl. Herr Linnaei insände beskrifning oå Markattan Diana. Herr Bäck har redan gillat den samma.

3. Upl. Herr Linnaei Tankar, om nyttiga växter, som kunde och borde planteras i Lappska fiällen. Denna vackra Handling, som Herr Bäck redan läsit och gillat, beslöt Academien at låta införa uti innevarande Quartals Handlingar.

4. En af Herr Christiernin ingifven och af Herr Bäck gillad Hus-Cur för vattusot.

2. Upl. Herrar Linnaei, Roséns och Bäcks föreställningar til Academien, at något understöda med penningar, unga Doctor Kähler, som nu vistas i Neapel, på det han må vara i stånd at fortsätta sina resor, eller åtminstone gå i förskott för de 100 Plåtar, som af Wrediska Stipendio ännu för honom innestå och utfalla inom et år eller halft-annat. Academien kunde, uti Skattmästarens H. Grefve Cronstedts frånvaro, och ovisshet om Cassans tilstånd, ei fälla något visst slut här på, utan befalte Secreteraren fråga Gref Cronstedt, och i fall pengar vore i Cassan, åtminstone til en början, unna Kähler det begärda förskottet. 

4. Upl. Doctor Walboms ingifne berättelse, om en Vattusot, Ascites, hvarest vattnet är vordet aftapat genom Processum Vaginae. Remitt. til Herrar Rosén och Bäck.

4. Upl. Doctor Zetzels beskrifning på den sjukdomen, som hela föregående höst grasserat i Upsala och på några andra orter. Remitt. til Herrar Bäck och Strandberg.

3. Upl. Herr Bäcks ingifne berättelse om någre här på Lazarettet af honom giorde lycklige Curer emot Vattu-sot. Academien beslöt, at allenast låta införa den första casus i det nu under trycket varande Quartal, och bespara de öfriga til här näst.

2. I anledning Af Academiens, förledit år, d. 21 Januarii fattade beslut, at af Grefve Fredr. Sparres Testamentes interesse årligen gifva tvänne Praemier, och til följe af de samma gång för samma Premiers utdelning faststälde grund-reglor, som nu uplästes, utnämndes genom Votering, Herrar Faggot, Meijer, Bäck, Clason och Scheffer, at genomläsa det förflutna årets tryckte Handlingar, och ibland de der införde Rön urskilja tvänne, som i anledning af förbemälte Reglor och vilkor hälst synas hafva giordt sig förtjänte til någon belöning och heder. Secreteraren fick befallning at lemna dessa Herrar hvar sin afskrift af Raglorna, och de lofvade inom en Månad lemna Academien deras samfälta betänkande

5. Sedan Herr Linnaeus tagit afträde, berättade Herrar Faggot, Meijer, Bäck, Clason och Scheffer, at de, enligt Academiens anmodan, genomläsit förra årets tryckta Handlingar, och funnit, at ibland de Auctorer, som ingifvit Rön i Oeconomiska ämnen, har Herr Stridsberg i synnerhet giordt sig berättigad til et af de Sparriska Praemierna, för des nya Rön om Hummelgårdar. Det andra Praemium hafva de tildömt Herr Linnaeus, för des ingifna nyttiga och vackra anledning, at bättre nyttja vissa i våra Fiäll vildt växande växter, än här tils skedt, och at på Fiällen plantera några andra nyttiga träd och växter, som växa på utländska Fiäll, och derföre förmodeligen lika lätt kunde komma fort på våra. Des utom Proponerade de, om icke K. Academien skulle behaga gifva Kyrkoherden Hedin en Jetton af silfver, til någon heders betygelse för des ingifna mogna oeconomiska beskrifning öfver Kräklinge soken i Nerike, til at der med upmuntra andra, at på samma sätt beskrifva vissa soknar och orter? Sist proponerades, om icke Acad. ville visa sin ärkänsla för Herr Lidbeck, som ingifvit et vackert Rön, om Mulbärs-trädens skötsel, i det K. Academien antoge honom til Ledamot? Hvilket alt af K. Academien med största nöje och fägnad gillades. Herr Praeses tackade Herrar deputerade på Academiens vägnar, som så oväldugt och enhälligt afgiordt detta målet.

4. Herr Bäck föreslog H. Vitalliano Donati, Medicinae Professor i Turin, til utländsk Ledamot, och Secreteraren föreslog Herrar Mairan och Dela Caille, berömde Ledamöter af Kongl. Franska Vet. Academien.

1. Upvistes et exemplar af Academiens Handlingar för sistledne tre Månader, och utnämndes Herrar Faggot, Swab, Bäck, Clason och Carleson, at af förledit års tryckta Handlingar urskilja tvänne Rön, hvilkas Auctorer tyckas der med hafva giordt sig förtjänte til de Sparriske Premie-Jettonerne.

4. Herr Praeses påminde Academien, at nu efter vanligheten utnämna några af Ledamöterna, til at af de förledit år tryckte Handlingar urskilja dem, hvilkas Auctorer hafva giordt sig förtjänte til de Sparriska Praemie-Jettonerna. Herrar Faggot, Bäck, Clason och Kryger åtogo sig detta, på Academiens anmodan.

6. Herr Bäck berättade det Han nu hade des Parentation färdig öfver framledne Doctor Hasselqvist. Och emedan Torsdagen i nästa vecka är en högtids-dag, utsattes nästkommande Lördag eller d. 6 Maji til detta Tals hållande.

Majus - d. 6.
Närvarande Academiens Praeses Herr Kryger, Deras Excellencer Friherre von Höpken, Grefve Ehrenpreus och Friherre Scheffer samt af de öfriga Ledamöterna, Herrar Grefve Cronstedt, Faggot, Nordenschöld, Polhem, Rosén, von Swab, Psilanderhielm, Schultze, Clason, Ribe, Carleson, Wargentin, Berch, Lehnberg Cronstedt, Lehnberg, Runeberg och Osbäck; höll Herr Archiatern Bäck, offenteligen des ÅminnelseTal öfver salig Doctor Hasselqvist, uti en Talrik samling åhörare af bägge könen.

1. Uplästes utdrag af Protocollet, hållit i Kongl. Majestets RådCammare, hvar uti befalles Academien at besiktiga den af LifMedicus Doctor Hallman på Ladugårdslandet här i staden anlagde Mulbärs Plantage. Herr Praeses berättade, at Han, tillika med Herrar Faggot, Rudenschöld, Salander, Bäck, Strandberg, Acrel, Bergius och Academiens Secreterare, redan varit och besedt samma Plantering: Och som de fläste af desse Herrar deputerade nu voro tilstädes, blef Secreteraren updragit, at i anledning af deras yttrande därom nu i Academien, upsätta et underdånigt utlåtande, at til nästa sammankomst närmare justeras.

d. 13.
Höll Herr Bäck des åminnelse Tal öfver Kongl. Vet. Acad. framledne Ledamot, den berömlige Dom Probsten i Upsala Doctor Celsius, Fadren, uti 18 Ledamöters och en stor myckenhet åhörares närvaro

5. Utnämndes Herrar Heyke, Tilas, Carl Carleson, Bäck och Kryger, at utse, för hvilka Rön uti förledit års Handlingar, praemier komma at gifvas. Secreteraren bör altid vara med i denna deliberation.

1. Upl. Herr Bäcks ytterligare Rön om Bönan Pecuris eller Pichurim, med en beskrifning på samma böna. gillades.

3. Herr Praeses, tillika med Herrar Tilas, Bäck, Heike och Kryger, berättade, at ibland de uti Academiens Handlingar för förledit år införde Rön, i synnerhet funnit trenne, som förtjänte at med den Sparriska premie-Jettonen belönas, neml. Herr Directeuren Runebergs beskrifning öfver Laihela sokn, Herr BergsRådet Svabs rön om mineraliska Gelatiner, och Herr Directeur Rinmans ingifne förbättring på Hammarbyggnader, och hemstälde deras urskillning til Academiens ompröfvande. Och ehuru Academien ei utfäst sig at årligen gifva mer än tvänne Premier, samtycktes likväl gerna til tre, med utlåtelse, at ju flera sådana Rön inkomma, som förtjäna premium, desto häldre ser Academien det.

8. Utnämndes Deputerade at urskilja, för hvilka Rön de Sparriske Premierne komma at utdelas, neml. Herrar Rudenschöld, Bäck, Schultze, Carleson och Kryger

Hans Exc. R.R. Gref Tessin ----- 39 röster. Herr Bergs Rådet Brandt ------ 19 -----
Herr Cammarherren Polhem ----- 16 ---
Herr Doctor Bergius -------- 12. ---
Herrar Swab, Adlerheim, Knutberg, Bäck etc. hade desutom många röster.

3. Herr Praeses berättade, at Han, tillika med Herrar Faggot, Bäck, Swab och Wargentin, haft sammanträde och öfverlagt, hvilke synas hafva giordt sig mäst förtjänte til de Sparriska praemie-Jettoner, för sistledit år, samt at de stadnat i det slut, at Herrar Klingenstierna och Rosen tycktes vara sielftagne, i anseende til de vackra och väl utarbetade Rön, som de ingifvit, den ene om Lius-strålars brytning, den andre, om BinnikeMasken: men at de desutom funnit et af framledne Directeuren Scheffer ingifvit, om Pinschbacks Metallens tilredning, af den vit och beskaffenhet, at det ei heller borde lemnas obelönt. Kongl. Academien biföll, at desse tre må få hvar sin Jetton af Guld, med förbehåll, at här efter ei mer än tvänne Jettoner Årligen må utdelas för frivilligt åtagne ämnen: hälst Academien här efter vil utgifva tvänne andra, för vissa determinerade ämnen, hvilka såsom frågor blifva framstälde emot löfte om Praemium.

April. d. 22.
Närvarande Praeses, Herr Doctor Gadolin, samt 9 af Herrar Ledamöter.
1. Her Praeses anmälde, det han, tillika med Herrar Faggot, Bäck, Swab och Secreteraren,som varit anmodade

1. Upl. Herr Professor Acrels vidlyftiga Afhandling om Starrstickning, hvar uti större delen af Herr Wahlboms satser angående detta ämne, som uplästes d. 8 April innevarande år, förlägas. Bägge dessa strid-skrifter remitterades til Herrar Rosen och Bäck, som kunna döma eller förlika parterne.

2. Beslöts, at öfverläggningen om Praemierne så väl för de förledet år framstälde frågor, som om de vanlige Sparriske Premie-Jettonerne skulle til nästa sammankomst upskiutas, och i medlertid anmodades Herrar Tilas, Faggot, Bäck, Mennander, Berch, Frih. von Seth, Kryger, Runeberg, och den nye Praeses, at öfverlägga, om och huru vida någon ändring för framtiden pröfvas nödig vid författningen om Premierne

5. Til slut förestäldes af Her Bäck, om icke K. Academien skulle på något sätt behaga soulagera framledne Dr Hasselqvists här i staden varande utfattige Broder, som haft någon del af sitt lilla arf innestående hos Doctor Hasselqvist såsom förmyndare, och det helt ock hållet igenom bemälte Doctors död förlorat. Academien tycktes hafva medlidande med honom, och vara benägen at skänka Honom någon liten discretion såsom almosa, men ei såsom någon rättighet

3. Herrar Bäck och Strandberg föllo då med sina röster på svaret N. 3, emedan Auctoren där til, äfven efter Herr Roséns vidgående, vackert och rätt svarat på det förra momentet i frågan, nemligen om orsakerne, hvarföre Gickt nu för tiden är en mera allmän siukdom, än tilförene: hvilket moment var det, som Academien vid frågans framställande förnämligast önskade at få utredt.

1. Secreteraren berättade, at på de tvänne af K. Academien förledet år framstälda frågor, voro åtskilliga Svar inkomne: neml. 10 på den som angick Maskars utödande på fruktträden, och 6 på den, om Ekars Barkning. Beslöts, at de förra skulle remitteras til Herrar v. Linné, Gr. Cronstedt, De Geer, Faggot, Bäck, Classon, Carleson, Adelcrants och Bergius. Den senare til Herrar v. Linné, Gr. Cronstedt, Faggot, Brandt, Polhem, Rudenschöld, Schultze, Clason, Carleson Knutberg och Kryger.

3. På det Academien må råka så mycket vackrare och nyttigare frågor, samt at vid deras utväljande må tilgå så mycket redigare, utnämndes följande Herrar Ledamöter, at innan Praesidii ombytet sker, träda tilsamman, och af alla föreslagna frågor, utvälja några få, som tyckas vara de värdigaste, inom hvilka valet vid Praesidii ombytet må inskränkas: neml. Herr Praeses, samt Herrar Gr. Cronstedt, Faggot, v. Swab, Bäck. Schultze, Wargentin, Clason, Gr. von Seth, Kryger, och Runeberg.

På andra Frågan, angående Ekars barkning på Roten, voro 6 svar inkomne. Öfver dem hade Herrar Carleson och Rudenschöld skrifteligen yttrat sig. De närvarande Censores öfver desa Svaren, voro Herrar Faggot, Bäck, Clason, Kryger och Runeberg. Samtelige Desse Herrar förklarade sig ei hafva funnit Frågan vara af någon nöjaktigt besvarad, så at någre tilstyrkte, at intet Praemium borde denna gången gifvas, utan frågan å nyo framställas. Dock biföls ändteligen, at Praemium skulle gifvas, för at bibehålla Academiens förtroende hos allmänheten: och fick Svaret N:o 2 de flästa rösterne, hvaruti Ekars Barkning på roten ogillas. Men på det allmänheten må se skälen så väl med som mot, fants för godt at äfven låta trycka Svaren N:o 5 och 4. samt gifva Auctore[r]ne hvar sin Silfver-Jetton. Vid Sedlarnes öpnande, fants Kyrkoherden Ahlelöf i Halland vara Auctor til N. 2. Fabriqveuren Lars Zetelius, til N. 5, och Kyrkoherden Wetterling i Smålen, til N. 4.

På den ena frågan, angående Löfmaskars fördrifvande af fruckträd, voro 11 svar inkomne. Öfver dem hade Herrar Linnaeus, De Geer och Adelcrantz inkommit med skrifteliga utlåtande, som uplästes. Med dem instämde Herrar Gr. Cronstedt, Faggot, Bäck, Bergius och Herr Praeses, at N:o 6, som har til märkespråk nunqvam aliud Natura, aliud Sapentia dicit, vore det bästa, och at Auctoren därtil borde få Praemium: men at äfven N:o 3, 7, 8 och 11 innehålla åtskilliga mer och mindre pröfvade medel emot maskar; hvarföre det pröfvades för nyttigt, at äfven låta trycka dem, samt at hedra auctorerne med hvar sin Silfver-Jetton.

5. På Herr Grefve Cronstedts föreställning, beviljades, at Studiosus Anders Kallström, som Academien tilförene (:se Dagb. för d. 24 Febr. 1762:) upmuntrat at med flit lägga sig på Trägårdsmästare Wetenskapen, och som nu är sinnad at i samma afsigt resa til Holland, at där få vidare öfning, skal nu strax til rese-penningar af K. Academiens Cassa få Sexhundrade Daler kopparmynt, samt så snart han ifrån Holland notificerat Sin ankomst dit, och at han där hos någon berömd Trägårdsmästare är antagen i tjänst, skal Han bekomma Wexel på 150 Holländske Gylden. K. Academien drog så mycket mindre betänkande, at af Sit lilla förråd, efter förmåga, upmuntra och hielpa bemälte Kallström, som icke allenast saken i sig sielf är ganska angelägen, utan ock Herrar Faggot, Bäck, Adelcrants och Bergius med Herr Grefve Cronstedt enhälligt intygade, det Kallström med yttersta flit och lust, samt önskelig framgång vinnlagt sig om både grundelig Theorie och practisk färdighet, uti alt hvad til Träoch Örtegårdars skötsel hörer.

5. Upvistes continuation af Candit. Martins observationer på värman i människans kropp. Herr Praeses tog dem så väl som de föregående til sig at igenomse, granska och i ordning ställa.

3. Herr Bäck afträdde nu Praesidium, och höll et ståteligt Tal, om Far-soters orsaker och deras hämmande.

4. Föreslogos 5 nye Ledamöter, neml.
Herr Bergsrådet Schröder, af Herr Praeses.
Hr. Öfverste Strussenfelt, af Herr von Swab.
Hr. Banco-Commissarien Bergius, af Herrar Bäck och Lidbeck.
Hr. Kongl. Secreteraren Schönberg, af Hr. Wargentin, samt
Hr. Directeuren Ehrenreich, af Herr Bergius.
Herr Praeses recommenderade ock än ytterligen de tvänne Italienske Mathematici, Frisius och Ventura, til utländske Ledamöter.

3. Upl. Herr Bäcks utlåtande öfver Osbecks länge sedan ingifne Rön om Spartium Scoparium, hvilket Rön gillades, och beslöts, at äfven Hr Bäcks yttrande kunde tilläggas.

1. Upvistes Qvartalet för de 3 sista Månader, och exemplar där af tillika med en Jetton utdeltes til hvar och en af de närvarande, som däruti ingifvit något Rön, neml. Herrar Gref Cronstedt, Bäck och Bergius. Herr Zetzel fick ock en Jetton för des hafda möda at göra Sammandrag af Kyrkoherden Hiortbergs Electriska Curer, och beslöts, at altid en Jetton bestås för sådant arbete.

2. Upl. Herr P. J. Bergii Rön om en under koppympningen inkommen Messlings smitta, så at Barnen hade bägge siukdomarna på en gång. Rem. til Herr Bäck.

8. Upl. et Bref ifrån Kongl. Finska Fästnings-Commissionen, innehållande åtskilliga Frågor, huru tilräckeligt och godt vattn kan ärhållas uti Sveaborgs Fästning. Herrar Bäck, Zetzel och Wilke lofvade til nästa Sammankomst vara betänkte på alla nödiga underrättelser uti detta vigtiga ämne.

1. Uplästes et af Herr Zetzel upsatt fullständigt och väl utarbetadt betänkande öfver de af K. Finska FästningsCommissionen i sista sammankomst upgifna Frågor, samt Herrar Bäcks och Wilkes påminnelser vid samma ämne. I anledning där af och de discourser som nu i Academien föreföllo, afgick några dagar där efter et vidlyftigt Svar til K. Commissionen, at med goda anstalter kan lätt samlas tilräckeligt och godt vattn för en talrik besättning i Sveaborg.

2. Upl. Herr Haartmans i Åbo giorda försök at Curera Venerisk Sjukdom utan Mercurialibus. Det remitterades til Herrar Bäck, Acrel och Zetzell.

6. Upl. en af Directeuren Hülphers insänd Beskrifning öfver Hamrångers Soken i Gestrikland. K. Academien fan där uti så litet Oeconomiskt eller eljest instructift, utan mäst ålderdoms lemningar och gissningar, at den ei tycktes tjäna til Handlingarna. Dock tog Herr Bäck Skriften til närmare öfverseende.

1. Upvistes de inkomna 6 Svar, på den ena af K. Academien för sistledna år framstälda frågan, angående Biskötslen, och 4 Svar på den andra Frågan, om Fiske-Dammar. De förre Remitterades til Herrar v. Linné, Bäck, P. Bergius etc. de senare til Herrar Grefve Cronstedt, Faggot, Runeberg etc. med tilstånd för hvar och en af Ledamöterne, om ville, at läsa dem och utlåta sig öfver dem. Och som ibland de förra är et på Italienska och et på Tyska, bägge vidlyftiga, så rådgiordes, om de först borde öfversättas. Men som K. Academien påminde sig, at vid frågans framställande begärdes Rön och förfarenhet, förvärfvad här inom Riket, och allenast af våra Landsmän, så fant K. Academien, at de utländska Svaren ei kunna medtäfla om Praemium. Dock anmodades Hr. Ferner at genomläsa det Italienska Svaret, och Hr. B. Bergius det Tyska, och utdraga om något nytt och märkvärdigt samt til vårt Climat lämpligt där uti finnes.

7. Hasselqvist, en fattig Broder til afledne Doctor Hasselqvist, blef på trägen begäran och Hr. Bäcks recommendation, antagen til Vagt-dräng, dock utan lön, arfode eller exspectance.

4. Herrar Bar. Lilljenberg, Bäck, bägge Bergierne och Hr. Alströmer, som varit anmodade at genomläsa de inkomna Svaren på Frågan om Bi-skötsel, samt at afgöra, hvilket af dem syntes mäst förtjänt til den utlofvade belöningen, yttrade sig nu, at som K. Academien, då frågan framstäldes, uttryckeligen begärde Rön i detta ämne, som äro giorda inom Fäderneslandet, så kunde allenast de 4 Svenska Svaren competera om Praemium at ibland dem, et, neml. N. 6, väl vore vackert och ordentligt skrifvit, men innehölle föga eller intet nytt: at et annat, N. 3. väl vore mindre fullständigt men hade likväl något nytt och eget: at N. 2 väl var kort och minst tilräckeligt, men förtjänte upmärksamhet, i anseende til et af honom bepröfvadt sätt at skatta Bi-kupor, utan at slackta Bien, hvilket de andre ansedt för omöjeligt och ändteligen, at N. 5 alsintet omrörer sielfva Biskötslen, hvarom frågan egenteligen var, men däremot ganska väl och berömligen utredt et aldeles nytt och tilförne hvarken utomeller inomlands tilräckeligen vidrördt ämne, om Biens föda, och af hvilka Blomster de hänta Sin Honung och Sitt vax. I anseende här til, och emedan hvart Svar har någon merit och något fel, hade Herrar Deputerade haft ganska svårt at afgöra, hvilket vore det bästa, och hafva därföre fallit på den tankan, at Belöningen imellan dem kunde delas, i det hvardera Auctoren finge några Silfver-Jettoner, som tilhopa kunde svara i värde emot en Gull Jetton, samt at frågan kunde å nyo framställas, emot dubbelt Praemium, at framlåcka dem som äga några föregifna nya hemliga konstgrep uti Biskötslen. Och som det Italienske Svaret jämväl innehåller mycket vackert, så hemstäldes, om icke äfven Des Auctor kunde få en eller annan Silfver Jetton. Alt detta bifölls af K. Academien, som bevilljade de 4 Svenske och den Italienske Auctoren hvar Sina 6 Silfver Jettoner, slagne öfver särskilda K. Academiens Ledamöter. Vid de förseglade Sedlar[s] öppnande, fants Kyrkoherden Kloth i Bohus-Lähn vara Auctor til N. 6. Comministern Gullander i Skåne til N. 3. Frälse-Inspectoren Lundberg i Skåne til N. 2. och Provincial-Medicus i Linköping Dr Hagström, til N. 5. samt Abbé Ventura i Venedig til det Italienska Svaret eller N. 4. Det Tyska hade Herrarne för des vidlyftighet och kladdiga Styl, ei noga läsit

1. På Hr. Bäcks anmälan, antogs Hr. Retzius, M. D. til Ämnesvänn.

2. Uplästes de 4 inkomna Svaren på den för sistledna året andra gången framstälda Frågan, om bästa sättet at fördrifva maskar, som förtära blad och blommor på frukt-träd. Til Censorer däröfver utnämndes Herr Praeses, samt Herrar von Linné, Adlerheim, Bäck, P. Bergius och Alströmer. Emedan tre af dessa svar voro artiga nog, och gåfvo förslag på åtskilliga til en del förut obekanta sätt, om hvilkas ricktighet man ei kunde vara säker, förr än de genom förfarenhet hunnit stadfästas, så voro somlige af den tankan, at man borde utgifva alla 4 Svaren, och anmoda allmänheten at pröfva och döma, hvilket medel vore i praxi det bästa, samt at K. Academien då först skulle utdela den utlofvade belöningen: men på Secreterarens föreställning, at det på sådant sätt skulle draga ut flere år, innan utslaget kunde utfalla, och dessutom hända kunde, at den ena funnit det, den andra et annat medel bäst, så at Academien stadnade uti lika ovisshet, så bifölls, at Premium må strax gifvas åt den Auctor, hvars föreslagna botemedel emot maskar af Herrar Censores anses för det bästa efter al sannolikhet; men at K. Academien förklarar, det hon framdeles vil gifva lika stort praemium åt den, hvars medel af förfarenhet kunde finnas vara än bättre.

5. Upvistes Herr Cölpins ifrån Greifsvald insända Latinska anmärkningar vid Historia Naturalis & Anatomiae Kiphiae. Herr Bäck åtog sig at öfversätta denna Afhandling.

2. Uplästes Herrar Linnaei, Bäcks, P. Bergii och Alströmers yttrande, om de 4 förledet år inkomna Svaren på Frågan, om bästa sättet at förekomma och fördrifva Löf-Mask på Fruckt-träd. Herr Praeses och Secreteraren, som äfven läsit dessa Svar, instämde med dem, at N. 4, med Devise: Af Skadan blir man vis, oförnekeligen vore det bästa, emedan det gifver tilkänna et nytt och efter al sannolikhet säkert sätt at åtminstone förekomma Frostfjärils masken, som är den almännaste och gör mästa skadan. Därnäst höllo de före, at N:o 3 förtjänte upmärksamhet, och at det äfven vore närmare berättigadt til Belöningen, om man kunde lita på det af Auctoren upgifna lätta sätt at förekomma maskar, nemligen igenom friska kådiga Tall- och Granqvistars hängande i fruktträden de Års-tider, då Fjärilarna para sig och lägga ägg. Men som Academien först borde göra sig genom Rön förvissad därom, tilstyrkte de, at K. Academien skulle gifva den utlof vade belöningen åt Auctoren til N. 4, och försäkra Auctoren til N: 3 om lika stor Belöning, så snart Academien blifvit viss om des påfunde riktighet. Då de til dessa 2 Svaren hörande Sedlar öppnades, befants Professor Bergman i Upsala vara Auctor til det förra, och Borgmästaren Lund i Linköping til det senare. hvilken imedlertid får 2 Silfver-Jettoner, äfven som Auctoren til N:o 2, som är Ingenieuren Modér. Dessa 3 Svar skola tryckas tilhopa, tillika med Herr Alströmers mogna utlåtande om dem.

3. Herr Doct. Christian von Melles på Tyska skrifne vidlyftiga afhandling om en illa formerad hufvudskål, hvaraf Herr Bäck låtit göra et utdrag på Svenska, remitterades til Herr Martin.

1. Uplästes den öfversättning Herr Bäck giordt af Rönet N:o 15, som var skrifvit på Latin, och därföre ei varit förr upläst.

5. Upvistes et vidlyftigt Manuscript, kalladt Medicina Thermostatica, som blifvit insändt af Auctoren, Academiens Pensionaire, Candidaten Martin. det lemnades til Herr Bäck at öfverse och at sedan utlåta sig, hvad usage Academien däraf kan göra.

6. Herr Bäck upläste et Bref ifrån Apothekaren von Aken i Örebro, hvaruti berättas, at han tror sig hafva förekommit Maskar på Sina frukt-träd förleden sommar, därigenom, at han borat små hol uti stammen och uti några af de största grenarna, uti hvilka hol han ingutit en droppa Qvick-silfver. Academien ansåg detta ei för orimeligt, och önskade at det kunde vidare försökas.

4. Upl. Herr Ahlgrens ifrån Götheborg insända Rön, om Människo excrementers förträffeliga kraft til gödning. Emedan detta ei är nytt, men likväl nyttigt til påminnelse, anmodades Herr Bäck at göra et utdrag däraf, at införas uti Inrikes Tidningarna. Det infördes sedan i Götheborgs Alman. för år 1771.

2. Herr Archiater Bäck berömde N. 2 och 3, men gaf N. 1 företräde.

3. Upl. Herrar Bäcks och P. Bergii approbation på Magist. Retzii Rön om Vinsten.

3. Påmindes Herrar Medici om den nya Medicinska Frågan, som enligt beslutet af d. 2 Maj skal framställas. Hr. Bäck tog til sig de Frågor, som af Herrar Linné och Rosenstein voro projecterade, och lofvade tillägga en eller annan ny, at välja på.

3. Uplästes Herrar Bäcks, Berchs, Celsii och Rosenadlers tilstyrkande at K. Secreteraren Sahlstedt bör tilhållas at rätta sig efter de anmärkningar vid Latinen uti Dess Svenska Ordabok, som Kongl. Secreteraren Wibiörnsson gjordt, hvartil Sahlstedt finnes ovillig. Detta lofvade Secreteraren honom förehålla.

4. Upl. Herr Bäcks utlåtande om Rönet N. 19, som han gillar och berömmer.

6. Upl. Hr. Lif Medici Doct. Dalbergs Rön, om Ipcècuannae verkan uti ganska små doses, emot vissa siukdomar. Rem. til Herrar Bäck och P. Bergius.

3. Upl. Herr P. Bergii utlåtande, med flera tillagda egna Rön, om Ipecacuannae verkan. Se N. 38. Herr Bäck tog nu så väl detta utlåtande, som sielfva N:o 38.

4. På Herr Bäcks föreställning beviljades Docens, Herr Magister Rhetzius 300 dr kmt, så väl til ärsättning för de af honom använde kostnader på det i Handlingarna redan införda Rönet om Vinstens Salt, som ock til upmuntran at vidare fortsätta samma Rön.

5. Upl. öfversättningen af en Dansk Beskrifning öfver Cameleonten, som Auctoren, Hr. Volqvartz insändt. Han har sjelf någon tid haft tvänne lefvande Cameleonter, på hvilka han gjordt åtskilliga anmärkningar, som ei tycktes vara oäfna. Herr Bäck anmodades at jämföra dem med de förut tryckte Beskrifningar, i synnerhet Buffons, at se, om något häruti är nytt.

7. Upl. Herr Prof. Bergii Rön, anstälda med Qvinno-miölk. Remitt. til Herrar Bäck och Rosenstein

7. Upv. Herr Ant. Martins sammandrag af dess experimenter med Thermometer och med åtskilliga Medicamenter, gjorda på egen kropp. Däruti troddes vara mycket godt, men blandadt med sämre saker, som behöfde utsofras. Herr Bäck skulle anmodas at lägga hand därvid

2. Upv. den underrättelse om Potaters Plantering och skötsel, som Bergmästare Berendsson upsatt, at til följe af K. Maj:ts nådigsta befallning, tryckas til almogens undervisning. Se Dagb. för d. 2 Sept. Herrar Bäck och Bergius anmodades at läsa den igenom och säga sina tankar därom.

4. Upl. Herr Doct.Bloms Försök med Aconitum. Remitt. til Herrar Rosenstein, Bäck och Bergius

6. Herrar Bäck och Bergii yttrade sig om den af Bergmästaren Berndtson författade undervisning om Potaters Plantering, skötsel och bruk, at den var ganska väl skrifven och tjänlig til ändamålet: at väl åtskilligt kunde tilläggas, men som Hans Majestet befalt at den borde blifva kort, och intet hufvudsakeligt fattas så troddes den vara aldeles tilräckelig. Underdånigt Svar därom med detta bifogade Manuscript, afgick d.16 hujus.

1. Secreteraren anmälte, at tvänne Svar på hvardera af de för förledet år upgifna Premie frågor inkommit. Til Censorer öfver dem, som angå Biskötsel, utnämndes Herrar De Geer, Bäck och bägge Bergii [P. & B.]: Öfver de andra, rörande bästa sättet at uphiälpa Landtbruket; Herrar Clason, Kryger, Runeberg och Sandel.

 3. De Herrar Deputerade, som bivistat prof-skjutningen med de Vernissade Skotten d. 25 hujus, berättade nu huru profvet aflupit, neml. at större delen af Skotten väl och geschwint afgått, men at några misslyckats, ovisst af hvad orsak. Vid profskjutningen voro närvarande, Hans Excellence Hr. Riks R. Friherre Falkengren, Presidenten Grefve Horn, General Maj. Bar. Charpentier, General-Fälttygmästaren Herr Anrep sjelf med månge officerare, samt på K.Academiens vägnar, Herr Praeses v. Arbin, samt Herrar Bäck, Wilcke, Lindblom och Wargentin. Deputerade tillstyrkte, at flera försök skulle göras, at utröna, hvarföre vid somliga skott Cardusen qvarstadnar i Canonen, och huru det kan förekommas.

8. Upl. Herrar De Geers, Bäcks, Pet. och Bengt Bergii samt Secreterarens utlåtande om de två inkomna Svaren på Frågan om Biskötsel, Emedan alle voro ense derom at uti bägge Svaren vore mycket godt och nytt, så tillstyrkte någre, at Belöningen imellan bägge Auctorerne skulle delas, men som ock alle måste medgifva at Svaret N:o 1 verkeligen vore mera i allmänhet Instructivt, och hade afhandlat Biskötslen uti hela dess vidd, så beslöts, at bägge Auctorerne skola få full Belöning, neml. 20 Ducater hvardera. Då de medföljande förseglade Sedlar öppnades, befans Comministern uti Södra Wilje i Skåne Herr Pehr Gullander, vara Auctor til N.1, och Provincial-Medicus i Linköping, Doct. Hagström, til N.2.

 3. Föreslogos följande Herrat och Män til Ledamöter.
1. Hans Excell. Hr. Riksådet Baron Falkenberg, af Hr. Sandels.
2. Hr. Justiitae Cancelleren Liljestråle, af Herr Sandels.
3. Hans Excell. Hr. Riks Rådet Grefve Bielke, af Hr. Wargentin.
4. Herr Ongenieuren Modeer, af Hr. Wargentin.
5. Herr Assessor Odhelius, af Hr Wargentin.
6. Hr. Commerserådet Alströmer, af Hr. Bergman.
7. Provincial Medicus Dr Blom, af Hr. Archiat. Bäck.
8. Hr. Bergmäst. Berndtson, af Friherre Hermelin

6. De närvarande Herrar Medici, som alle läsit de inkomna Svaren på Academiens Fråga, om bästa sättet at förekomma och bota smittosama Sjukdomar, i synnerhet Röt-febrar, yttrade sig nu, dels mundteligen men mäst Skrifteligen därom. Herrar Bäck, Acrell och Martin förklarade sig anse Svaret N:o 4 för det bästa och förtjent til Belöningen, hvarjämte de dock berömde N:o 2, och Herr Acrell jämväl N:o 3. Däremot voterade Herrar Strandberg, Schutzercrants, Zetzell, Bergius, Schulzenheim och Dalberg, på N:o 2, såsom efter deras tankar det bästa, ehuru någre därvid giorde åtskilliga påminnelser, hvarjämte de dock äfven berömde N:o , såsom Practiskt. Altså hade N:o 2 fått de flästa rösterna och därföre beslöts, at dess auctor, som vid Sedelens öppnande fans vara Medicinae Doctoren Gabr. Lund, skulle få den utlofvade Gull-Jettonen om 10 Ducater: men som n:o äfven haft flera hedrande röster, bifölls, att dess auctor skulle få en af hvardera af de Silfver-Jettoner, som äro slagne öfver åtskill. Academiens Ledamöter. När den förseglade Sedelen öppnades, fants en af K.Academien nu närvarande ämne svänner, Medicinae et Chirurgiae Studiosus And. Hagström vara Auctor därtil. 

6. Upl. Herr Anton Martins Thermometriska Rön på människokroppar, efter hvarjehanda Medicamenters bruk, hvar af man kan se, hvilka Medicamenter hetta eller kyla, och huru mycket, De remitterades til Herr Bäck.

1. Upvistes en af K.Academiens utländske Ledamot, Hr. von Haller, på Tyska utgifven och insänd underrättelse om Boskaps-Pesten, som de framfarne åren varit gångbar i Europa. Ehuru den nu, Gudi lof, afstadnat i Skåne, anmodades dock Herr Bäck at pröfva, om uti denna Tractat vore något, som i all olycklig händelse kunde nyttjas.

5. Upl. Kyrkoherden And. Chydenii Rön om Copalens nytta uti Medicinen. Rem. til Herrar Bäck och Bergius.

5. Hr. Bäck åflemnade 3 små Chymiska Tractater, skickade til K.Academien ifrån Hr. Rouelle i Paris, son af den, som var K.Academiens Ledamot.