Protokoll (beta)

13. Sedan föreslog Hr Præsidenten så väl Hr Mellercreutz som Hr Tourlon til Academiens Ledamöter. Den förra för den synnerl:e skickelighet han sig i hvarjehanda, hälst mathematiska stycken förvärfvat, och den senare, at han under sina resor til Ostindien kunde hemföra många gagnel. ting och påfund med sig til Academiens förmon: dock med det förbehål, at han ock nu skulle skiänka til Academien de 2:ne böcker, som han fördt med sig från Ostindien, den ena om hela silckesväfveriet, och den andra om risplanteringen uti ritningar, hvilcka ock nu upvistes? Detta biföls och resolverades, at förslaget om Hr Mellercreutz och Hr Tourlon skulle läggas på bordet, at voteras öfver efter 14 dagar.

13. Sedan föreslog Hr Præsidenten så väl Hr Mellercreutz som Hr Tourlon til Academiens Ledamöter. Den förra för den synnerl:e skickelighet han sig i hvarjehanda, hälst mathematiska stycken förvärfvat, och den senare, at han under sina resor til Ostindien kunde hemföra många gagnel. ting och påfund med sig til Academiens förmon: dock med det förbehål, at han ock nu skulle skiänka til Academien de 2:ne böcker, som han fördt med sig från Ostindien, den ena om hela silckesväfveriet, och den andra om risplanteringen uti ritningar, hvilcka ock nu upvistes? Detta biföls och resolverades, at förslaget om Hr Mellercreutz och Hr Tourlon skulle läggas på bordet, at voteras öfver efter 14 dagar.

10. Slutel:n voterades om Hr Mellercreutz och resolverades efter pluraliteten, at han til nästa sammankomst skulle kallas up at bli til Ledamot i Academien intagen. Och dermed skildes ledamöterne för denna gången åt.

Hr Brelin stämde med Hr Faggot öfverens, och lade det allenast til, at här äro sådane Ledamöter, som enskyldt äga jus censurandi. Hr Mellercreutz begaf sig aldeles til Hr Bielckes mening.

Hr Mellercreutz mente, at det i Franckriket var brukeligt at transportera sin rättighet til et privilegium på hvem man hälst ville; men viste intet vist, huruvida sådant här vore tillåteligt och gällande eller ej.

2. Nu berättades, at Hr Mellercreutz var tilstädes och väntade at i dag blifva til medlem i Academien intagen. Hvarföre han ock straxt vardt införd, och sedan Hr Præsidenten låtit honom förstå, huruledes Academien, i anseende [til hans] berömliga skickelighet, velat utnämna och kalla honom til en medlem uti sit Sälskap, hölt han et tal til Academien, hvilcket lades ad acta. Hr Bielcke svarade honom å Academiens vägnar, och Hr Mellercreutz fik sedan et formulair til den vanliga försäkrings skriften, med tilsäjelse at til nästa gång dermed i Academien infinna sig.

7. Academien tog sedan detta ärendet i närmare öfvervägande. Och som en del intet ville gå från det beslut, som redan derom blifvit gordt, så tilböd sig Herr Mellercreutz och Hr Bielcke at vilja på egen bekostnad svara för deras tryckarlön, allenast Academien ville medgie, at halfparten af de 500 exemplar, som skola tryckas, kunde få komma ut på latinske caracterer. Detta biföls och resolverades, at 250 skulle på deras kostnad tryckas med latinske caract. och 250 på Academiens kostnad med Svenska, til at derigenom försöka hvilckendera hade bästa afsätningen.

8. Men härvid förbehölt Hr Bielcke och Hr Mellercreutz at, i fal de äga lika god afsättning på bägge slagen, skulle de latinske caractererne framdeles vid Academiens tryk bli vedertagne; hvilcket öfver alt beviljades och af alla samtycktes. Men Hr Faggot ville aldeles intet samtycka til denna söndring

Men hvad den andra quæstion vidkommer, som sidsta gången blef sluten, neml:n at han tillika med Hr Mellercreutz påtagit sig at bestå tryckarlönen för de latinske, om halfparten af de 500 exemplaren finge läggas up med latinske och halfparten med Svenska; så fastän han uti sit sinne sade sig vara öfvertygad om den myckna förmon och heder, som hela vår nation derigenom med tiden vinna skulle, så framt de latinske caractererne en gång blefve öfver alt vedertagne, hvilcket ock varit hans endaste afseende, hvarföre han velat föreslå dem uti Academiens tryk, så vida alt det, som länder til rikets almenna bästa, i framtiden skulle pryda henne mycket väl at göra en begynnelse til. Dock ville han nu för sin del häldre afstå med detta sit tilbod. än at derigenom skulle upväckas någon misshällighet Ledamöterne emellan, hvartil han också mente, at Herr Mellercreutz på sin sida snart skulle låta lämpa sig.

Men hvad den andra quæstion vidkommer, som sidsta gången blef sluten, neml:n at han tillika med Hr Mellercreutz påtagit sig at bestå tryckarlönen för de latinske, om halfparten af de 500 exemplaren finge läggas up med latinske och halfparten med Svenska; så fastän han uti sit sinne sade sig vara öfvertygad om den myckna förmon och heder, som hela vår nation derigenom med tiden vinna skulle, så framt de latinske caractererne en gång blefve öfver alt vedertagne, hvilcket ock varit hans endaste afseende, hvarföre han velat föreslå dem uti Academiens tryk, så vida alt det, som länder til rikets almenna bästa, i framtiden skulle pryda henne mycket väl at göra en begynnelse til. Dock ville han nu för sin del häldre afstå med detta sit tilbod. än at derigenom skulle upväckas någon misshällighet Ledamöterne emellan, hvartil han också mente, at Herr Mellercreutz på sin sida snart skulle låta lämpa sig.

5. Hr Mellercreutz förfrågade sig, om det vore enligit med Academiens Grundreglor, at han som en nyligen intagen ledamot skulle få tala? svarades: ja. Ty började han på följande sät:

6. Hr Höpken sade, at man nu mera intet ville längre uppehålla sig vid denna quæstion, så vida den ej allenast är af mindre värde, utan också allaredan förut afgord. Hvartil Hr Mellercreutz svarade, at et mål, som redan blifvit afslutit, intet kan enkannerl:n derföre blifva fast ståndande, at det är afgordt, utan så vida det stödier sig på skäl och en förnuftig grundval.

9. Derpå steg Hr Mellercreutz up och yttrade sig, at ehuruväl han endast af estime för Herrarne velat samtycka dertil, at Academiens Acter för detta quartalet skola tryckas med Svenska bokstäfver; dok som pluraliteten i Academien finnes mera vara för de latinske, så förbehölt han sig, cum reservatione ad protocollum, at detta mål vid nästa quartal måtte ställas in integrum, och då efter pluraliteten afslutas: hvilcket biföls.

Till Membra af Wettenskaps Academien antagne:
Hr Salvius, Lars, till Protocollist, Extraordinarius i Justitiæ revision.
Baron Reuterholm, Nils. Landshöfding i Örebro.
Grefv. Cronstedt, Carl Joh. Hoffintendent.
Hr Ehrensuerd, August. Capten mechanicus.
Hr Nordenberg, And. Joh. Capten vid Fortificationen af gardiet.
Hr Polheim, Christ. Commercie Råd.
Mag. Celsius, And. Professor Astronomie i Upsala.
Hr Tilas, Dan. vice notarius i Bergs Collegio.
Hr Sandberg, Olof. Regerings Råd.
Doct. Ribbe, Evald. Lif Medicus.
Hr Sahlberg, Julius. Ammiralitets Apothekare.
Hr Faggot, Jacob. Inspector vid Lantmäterij contoiret.
Hr Stobé ... General major vid fortificationen.
Hr Scheldon ... Skepsbygmästare vid flottan.
Doct. Roberg, Lars. Professor Medicinæ i Upsala.
Hr Klingenstierna ... Professor Matheseos i Upsala.
Hr Nordenberg ... Leutenant vid Fortificationen.
Hr Pihlgren ... Major.
Mag. Brelin, Nicolaus. Theologus.
Doct. Celsius, Olaus. Theologiæ Professor primarius i Upsala.
Mag. Wallerius, Nicol. Adjunctus philosophiæ i Upsala.
Doct. Moræus, Johannes. Physicus vid Fahlun.
Hr Elfvius, Petrus. Auscult. i Bergscollegio.
Doct. Brant, Georg. Ricksverdie.
Hr Polheim, Gabr.
Hr Rosensten, And. Major.
Hr Tourelong, Joh. Supercargue.
Hr Plomgren, Thomas. Handelsman i Stockholm.
Hr Mællercreutz, Jonas. Conducteur.
Hr Rosén, Nicol. Adjunctus Medicinæ i Upsala.

7. Hr Gabriel Polhem läste sedan up några påminnelser, som Hr Christopher Polhem gordt om rep, när han igenomläst Hr Wallerii ingifne observation derom til Academien. Hr Mellercreutz tog detta tillika med Hr Wallerii observation efter Academiens tilstånd til sig at närmare öfverse dem och at nästa gång inkomma til Academien med hvad han dervid kunde finna at påminna.

7. Herr Præsidenten lät Academien sedan förstå, at han i följe af sin nu mottagne sysla icke kunde underlåta at påminna Herrar Ledamöterne om de observationers skyndesamma ingifvande, som de voro sinnade at lemna til Academien för det nu instundande quartalet: och hemstälte om icke Hr Mellercreutz och Hr Faggot ville påtaga sig at utleta pendelens längd här i Stockholm;
item Hr Brelin om jukters tilvärkande;
Hr Polhem at inkomma med något nyt påfund, som han antingen sielf upfunnit el:r ok af hans Hr Fader blifvit påtänckt; Hr Sahlberg om träbalsam;
Hr Nordenberg om en ganska gagnelig invention, som han ännu intet velat låta framkomma, men at han ej skulle vara missunsam emot publicum i sådane mål.
Likaledes påminte Hr Præsidenten Hr Ahlström, Hr Linnæus och de flere, som voro närvarande, at vilja hvar för sig i tid täncka på något nyt påfund: hvilcka alla samtyckte dertil, och lofvade med det första infinna sig dermed.

8. Härpå begärte Hr Mellercreutz lof at få framdraga hvad han hade at påminna vid Hr Wallerii ingifne observation; men ville likvist förut veta, om icke Academien til at främia en god ordning och inbördes förtroende lemmarne emellan ville stadga något vist i följande mål:
1. Huruvida sådant, som tilförene igenom trycket blifvit kunnigt, må uti Acterne införas el:r ej.
2. Huru då göras bör, när samma påfund pröfvas kunna skrifvas tydeligare och kortare.
3. Om förslag til experimenter el:r okså sielfva experimenterne måge tryckas, och om Academien täncker sielf pröfva med exper. de ingifne nya påfunden, innan de igenom trycket göres kunnige.
4. Huruledes en el:r annan af Membris yttrad tancka öfver något påfund må blifva uptagit i afseende på honom, som samma påfund framgifvit, och om en sådan dervid gord observation må kunna utan des Auctoris vetenskap tryckas.
5. Huruledes klara fel måge rättas, och om icke alla påminnelser vid et nyt påfund måge ske uti Academiens namn.

9. Academien tog desse målen i öfvervägande och föl uti sådant slut, at Hr Höpken, Hr Mellercreutz och Hr G. Polhem skulle träda tilsamman, när dem behagade, och häröfver uprätta några så kallade lagar, emedan Grundreglorne i slika mål intet stadga någon ting, hvilcka sedan måge til Academiens ytterligare gillande och fastställande föredragas.

6. Likaledes sporde Hr Præsidenten om Hr Wallerii observation skal tryckas i den förbigångne Acten. Då Hr Mellercreutz mente för sin del, at deruti vore mycket godt, som värkel:n skulle [göra] stort gagn, om det komme ut ibland folcket; men som deruti var et el:r annat, hvilcket behöfver någon närmare upmärcksamhet och nagelfarande, innan det under Academiens namn gifves ut på trycket; ty hölt han före, at det til nästa quartal kunde upskiutas, på det Academien måtte des förinnan kunna communicera med Auctoren hvad dervid vore än ytterligare at påminna. Hvilcket biföls.

11. Hr Faggot frågade, at som utletandet af pendelens längd här i Stockholm blifvit honom jämte Hr Mellercreutz af Academien befalt, om icke då dertil skulle göras en kula lika som på en lamina ferrea?

Men Hr Mellercreutz svarade, at han ville absentera sig tils vidare från deras sälskap. Gick derpå til dörren; men kom åter tilbaka igen och begärte extractum protocolli häröfver. Hr Höpken lät honom förstå, at Academien ingalunda behöfver skriftel:n utlåta sig i detta mål: Academien har uprättat sig vissa Grundrelor at lefva efter och så vida de varda hvar och en Ledamot innan han blifver emottagen, kunnige giorde, hvarigenom honom lemnas nog tid och råderum at förut betäncka sig, om han vil vara dem undergifven el:r ock intet så äger han sedermera ingen makt at draga dem i något tvifvelsmål, utan så snart det sker, så har han också sin resolution med sig. Hvarpå Hr Mellercreutz tog sit afträde.

Men Hr Mellercreutz svarade, at han ville absentera sig tils vidare från deras sälskap. Gick derpå til dörren; men kom åter tilbaka igen och begärte extractum protocolli häröfver. Hr Höpken lät honom förstå, at Academien ingalunda behöfver skriftel:n utlåta sig i detta mål: Academien har uprättat sig vissa Grundrelor at lefva efter och så vida de varda hvar och en Ledamot innan han blifver emottagen, kunnige giorde, hvarigenom honom lemnas nog tid och råderum at förut betäncka sig, om han vil vara dem undergifven el:r ock intet så äger han sedermera ingen makt at draga dem i något tvifvelsmål, utan så snart det sker, så har han också sin resolution med sig. Hvarpå Hr Mellercreutz tog sit afträde.

Men Hr Præsidenten sade, at detta vore et sådant mål, som ingalunda behöfde långt betänckande; ty begärte han ännu en gång nomine Academiæ, at Hr Mellercreutz skulle yttra sig antingen uti ja, eller nej.

Hr Mellercreutz svarade, at han ville betäncka sig derpå til nästa sammankomst, om Herrarna täktes lemna honom tilstånd dertil.

Hvartil Hr Salvius svarade, at de vore åtskillige, som ännu intet gifvit några försäkrings skrifter, och gaf deruppå fram en förtekning. Och som Hr Mellercreutz fants vara deribland, frågade Hr Præsidenten hvarföre han ännu intet gifvit den vanliga försäkrings skriften från sig? Då Hr Mellercreutz svarade, at han dervid hade något at påminna, hvilcket han skriftel:n tänckt hemställa Academiens ompröfvande, men at hans dräng icke hunnit at skrifva det rent, innan tiden var inne, at han nu skulle gå up i Academien. Hr Præsidenten sade, at det vid Grundreglornes ricktighet ej vore tillåteligt göra några påminnelser, och bad således, at han nu straxt ville utlåta sig med ja eller nej, om han ärnade gifva in någon försäkrings skrift til Academien, eller ock intet.

Hvartil Hr Salvius svarade, at de vore åtskillige, som ännu intet gifvit några försäkrings skrifter, och gaf deruppå fram en förtekning. Och som Hr Mellercreutz fants vara deribland, frågade Hr Præsidenten hvarföre han ännu intet gifvit den vanliga försäkrings skriften från sig? Då Hr Mellercreutz svarade, at han dervid hade något at påminna, hvilcket han skriftel:n tänckt hemställa Academiens ompröfvande, men at hans dräng icke hunnit at skrifva det rent, innan tiden var inne, at han nu skulle gå up i Academien. Hr Præsidenten sade, at det vid Grundreglornes ricktighet ej vore tillåteligt göra några påminnelser, och bad således, at han nu straxt ville utlåta sig med ja eller nej, om han ärnade gifva in någon försäkrings skrift til Academien, eller ock intet.

10. Nu uplästes Hr Mellercreutz giorde observation öfver Hr Wallerii nya rön om rep, och beslöts at derom skulle afgå bref til Hr Wallerius, då Hr Christ. Polhems yttrade tanckar derutinnan jämväl skulle öfverskickas.

12. Sedan lästes up et af Hr Mellercreutz uppå Academiens begäran uprättat förslag til vissa reglor, hvarefter Academien ville, sedan de förut blifvit behörigen gillade, framdeles skicka sig vid nya röns behöriga pröfvande. Men Hr B. Höpken tog dem til sig och lofvade til nästa gång sätta dem i bättre ordning, at de då måge läggas på bordet til en behagelig tid.

Härvid yttrade sig Hr Linnæus, det han för sin del fant sådant vara så mycket skäligare, som han ej eller kunnat undgå at tala med Hr Mellercreutz, och at han låtit förnimma sig vara belåten dermed.

2. Hr Præsidenten lät Academien sedan förstå, huruledes han förnummit några af Ledamöterne vara i den tanckan, som skulle Hr Mellercreutz aldeles vara utesluten från Academien i följe af den tilsäjelse, som til honom skedde sidsta gången. Men som detta aldrig varit hans mening, enär Hr Mellercreutz tog häldre sit afträde, än at han ville gifva til Academien den vanliga försäkrings skriften, som skulle bemälte Hr Mellercreutz derför aldeles uteslutas från Academiens samhälde; så ville han än ytterligare förklara sig, at hans mening då var, såsom han ock ännu sade sig ej annorlunda förstå denna saken, ehuru orden då i hastighet kunnat falla, än at Hr Mellercreutz skulle lika fult, och fast han intet gifver den vanliga försäkringen från sig, alt framgent considereras såsom en frånvarande Academiens Ledamot el:r Membre correspondant. Hvarföre han också må äga frihet at få se de scientifica eller nya rön och påfund, som vid Academien kunna förekomma, om sådant åstundas; men at han intet må komma tilstädes i Academiens sammankomster at rådgöra om oeconomica innom värcket, innan han förut gifvit samma försäkring från sig, som alla de andre Academiens Herrar Ledamöter endräcktel:n underskrifvit. Likvist må han dess förinnan niuta sit rum på listan efter ordningen bland de öfrige Herrar Ledamöter i Academien.

Beslöts at H. Mellercreutz skulle hedanefter anses som Member Correspondant.

Hr Mellercreutz tog sitt afträde, emedan han inte ville lemna Academien sin försäkrings skrift.

S. d. updrog jag till H. Mellercreutz och H. Fagot at utleta pendelens lengd här i Stockholm, item H. Brelin at anställa rönet till Ryska juckters tillvärkande.

11. Upl:s af Hr Meldercreutz ingifvit rön om längders mätning genom dåns tilhjelp, hvilket til Mathematiska Classens genomseende öfverlämnades.

7. Hr Ehrenswerd jämte Hr Elvius återlefvererade det af Hr Meldercreutz ingifne rön om längders mätning genom dåns tilhielp, som med dem varit communicerat. Och som de ej hafva någodt därvid at påminna, utan förklarade nu muntel:n det samma til alla delar vara både väl skrifvit och nyttigt, så kommer det ock gilladt uti denna quartals Handling at tryckas.

Hr Meldercreutz gaf denne Keder, så väl som Præses, godt loford i anseende til des framsteg i mathematiska vettenskaper; hvarpå Kongl. Academien gaf bifall til propositionen; och det denne gång utan votering, så vida ingen var deremot.

Hr Meldercreutz tog den samma til sig at communicera med Professor Olof Celsius såsom väl kunnig om de växter, som hos oss äro sällsynte.

Præses berättade, at observationen redan blifvit gillad, men at Academien förväntar berörde petrificater til skärskådande utaf Tilas efter dess lofven; och åtog sig Hr Meldercreutz at genom bref giöra påminnelse derom.

6. Assessor Pihls anmärkningar vid förberörde berättelser voro för vidlyftige at upläsa: Hr Faggot, som dem genomsedt, berättade åtskilligt vara uti dem, som kunde förtiena sammandragas och komma uti Handlingarna, men ville icke åtaga sig det at giöra. Hrr Triewaldt, Swab, Meldercreutz, Benzelstierna och Malmer lofvade til näste Academiens sammankomst dem genomläsa och då deröfver sig yttra.

Men hvad anmärkningarna vidkom, hade Hr Meldercreutz funnit dem innehålla en hop saker och raisonementer, som han intet kunde finna Academien kunna giöra något med, som stödia sig mäst på Autorer hvilka dock icke äro melioris notæ, såsom Happelius, Berkenmeyer och Gisnerus, och som endast gå derpå ut, at et frö eller et romm til en groda måtte varit, som den uti stenen skal tilvuxit utaf. Kongl. Academien kunde ej eller finna någon nytta af sådant; resolverade fördenskul, at låta berörde anmärkningar förblifva tils vidare ad acta.

7. Assessor Rothmans beskrifning på svampar, Phallus Volvatus, återstäldes af Hr Meldercreutz och blef deruppå gillad at tryckas.

8. Hr Meldercreutz giorde en noga relation om de af Assessor Pihl insände berättelser öfver en i Gottlands sandstenen lefvande funnen groda, med anmärkningarna deröfver.

9. Eiest gaf Hr Meldercreutz tilkänna, at bemälte Assessor Pihl i nyssomrörde anmärkningar af et tilfälle kommit at omröra, det en mossa skal finnas på Gottland, som är vorden til sten, och at Gottlands tiäran skal vara den bästa af alla tiäruslag, också om några särdeles insecter. Och som det vore nyttigt at veta något omständeligen om samma petrificerade mossa och få något stycke deraf se, samt veta huru tiärubränningen derstädes egenteligen sker; så underställes Kongl. Academiens godtfinnande, om icke en närmare bekantskap med bemälte Assessor kunde sökas, eller han genom bref anmodas at i samma mål meddela Academien dess utförliga underrättelse; hvartil Kongl. Academien gaf sit bifall.

7. Hr Höpken förestälte, at detta vahl tyckes bäst kunna skie på det sättet, at hvar och en anteknar 1 namn uppå et papper, och när sedlarne upläses, antages den til Secreterare, som de fläste vota faller uppå. Hvilken föreställning nu blef gillad, och sedan sedlarne voro samlade, uplästes de af Hr Presidenten, hvarvid befants, at 8 röster fallit på Hr Von Otter, på Hr Faggot 7, på Hr Cronstedt 3, på Hr Grill 1, på Hr Meldercreutz 1, och på Hr Ehrenmalm 1 votum.

Vaktmästaren förklarade sig härå, det han gärna vil alt det, som honom anbefalles, med al möijelig flit förrätta; men som lönen är så ganska ringa, at han knapt för den samma kan få hyra sig en kammare i Staden, han ej eller har någon annan näring, så kan han ej utan sin största olägenhet flytta ifrån Kongsholmen, hvarest han nu bor uppå en Hr Triewald tilhörig gård, och flyttningstiden dessutom ej för än uti instundande April månad infaller; anhållandes fördenskul at få på samma ställe blifva qvarboendes, hälst som han der bättre kan se sin utkomst än uti Staden. Hvaröfver i anledning af Hr Meldercreutz giorde påminnelse resolverades:

8. Emedan Hr Von Otter ej kunde förmås at behålla det genom lottning nu honom tilfalne ämbetet, skreds til en ny votering, som skiedde på samma sätt som den förra, och enär sedlarne uplästes, hafva 10 röster fallit på Hr Faggot, 2 på Hr Meldercreutz, och på Hr Grill 1 votum.

5. Det af Hr Drake vid förra Præsidis ombyte hållne tal blef nu gillat, samt kommer på trycket at utgifvas, sedan det förut af Hr Elvius och Hr Meldercreutz til ordningen blifvit ändrat.

På det vanliga sättet voterades öfver Hr Doctoren Becks och Hr Commissarien Salanders antagande, som til Ledamöter varit föreslagne. Efter sluten omröstning befants, at 3/4 ja röster ej svarade emot en fierdedel nejröster. Desse Herrar blefvo å nyo til Ledamöter nämnde, den förre af Hr MelderCreutz och den senare af Hr Nordenberg.

Vid sedlarnes upläsande befants at 12 röster fallit på Hr Sandberg, på Hr von Otter 15, på Hr AnkarCrona 15, på Hr MelderCreutz 10, på Hr Svedenborg 5, på Hr Brandt 3 ock på Hr Cronstedt et votum. Och som Hr Sandberg, Hr von Otter och Hr AnkarCrona ej voro tilstädes, så tog Hr Praeses, Hr Cronstedt ock Hr Faggott å deras vägnar hvar sin sedel. Efter den skedde lottningen öpnades sedlarne,
då den sedel Hr von Otter tilfallit, uppå hvilken Praeses var skrefvit.

Hr MelderCreutz fortfor än ytterligare med sitt påstående om ständiga communicationer, af de inkomne arbeten, hvilka han önskar måtte vara så mycket mera granlaga, som Academiens arbeten varda derigenom fulkomligare, än då sakerne ej med någon achtsamhet genomses och på trycket utgifvas, hvilket han en gång för alla vil hafva påmint och uti Protocollet infört.

Hr Praeses svarade deruppå, at då något arbete inkommer, hvarest endast om Quaestione Facti förmäles, plägar Academien gemenligen, isynnerhet då hon känner dess uphofsman, och är säker, at den samma ej vil sättia sit namn vid det som kunde förefalla, ock bevisas vara otroligt, gilla det inkomne utan vidare skiärskådande; men då någre sådane saker uti Academien ingifvas, som betarfva bevis til sanningens bestyrkande, eller ock ej äro så tydel:n utförde, som vederbör har uti Academien altid varit vanligit, hvilket Hr Praeses förmenar lärer vara Hr MelderCreutz utaf dagelig förfarenhet bekant.

Vid det tilfället, at Kongl. Academien fant för godt, at utan vidare skiärskådande, eller förut gången communication gilla Hr Linnaei inkomne beskrifning jämte ritning uppå blomman Amaryllis den Skiöna, frågade Hr MelderCreutz til sin underrättelse, hvad reglor Academien faststält, som böra i agt tagas vid inkommande sakers genomseende och bepröfvande, emedan han ganska ofta förmärkt at vid somlige rön brukas en nästan alt för stor accuratesse, somliga åter kunna gå lättare genom censure, så at de allenast genomläsas, och ej med någon synnerlig agtsamhet bepröfvas, tyckandes för sin del bäst vara, och för Academien säkrast, at låta alla inkommande saker utaf visse i hvarje sak erfarne Ledamöter genomses, på det Academien ej måtte då hennes Handlingar i dagsliuset utkomma, besvära deras läsare med critiquers författande.

3:o. At finna Iordens figur ock storlek genom i twänne Meridianen mätte graders jämnförande af H. Klingenstierna. Upläst d. 13 Iun. 1744, remitterat til H:r Elvius ock H. Meldercreutz samt lämnat til trycket.

2:o. Förrättades voteringen för Presidents Candidater, och befants för H:r Horleman 6 Vota, för H:r Grefwe Ekeblad 8, H:r Palmstierna 13, H:r Baron Höpken 6, H:r Baron Funck 5, H:r Faggot 5, H:r Psilanderhielm 4, H:r Salander 1, H:r Salberg 5, H:r Dalin1, H:r Bentzelstierna 3, H:r Triewald 1, H:r Brandt 2, H:r Ehrenswerd 2, H:r Meldercreutz 1, H:r Mejer 1. I anledning härutaf borde H:r Horleman, Ekeblad, Palmstierna, och Höpken, lotta, såsom igenom Pluraliteten walda Candidater, men H:r Baron Höpken ursäktade sig efter hans syslor ei tillät honom nu at förrätta denna syslan, och hafwer dessutan haft den twänne gånger förut, men lofwade tiena Academien wid tilfällen såsom Vice Praeses. Derföre borde emellan H:rar Funck, Faggot och Salberg lottas til en Candidat, hafwandes alla 3 lika många Vota, men H:r Faggot ursäktade sig: blef altså H:r Funck igenom lottning den fiärde Candidaten, och af de fyra Candidaterne föll lotten uppå H:r Grefwe Ekeblad, ock efter han ei wid denne sammankomsten war närwarande,  kommer Secreteraren at berätta honom detta Academiens slut.

4:o. Dessutan berättade H:r Meldercreutz, som nu war kommen ifrån Upsala och fört detta bref, på H:r Linnaei wägnar, at i Roslagen wore funnen en blomma straxt bredewid där blomman Linearia wäxte, som också därmed hade mycken likhet, men wore ändå af et annat genus, ock efter all liknelse warit en production af den ordinaira Linearia, men nu conserverade sit Genus, och ehuru detta skulle synas alt för otroligt för Botanici, och han sielf ei warit benägen at tro det, såhar han nu likwäl blifwit öfwertygad därom. Han ärnar nu också publicera denna decouverten antingen utomlands eller i Wetenskaps Academiens handlingar.

3:o. H:r Meldercreutz föreslog H:r Doctor Strandberg til Ledamot, hwaröfwer kommer at voteras efter 14 dagars förlopp.

2:o. Uplästes et försök huru tilståndet är i wår handel af H:r Salander. Wid det tilfället at handelsbalancen uplästes giorde H:r Salander för hwar och en punct en kort Calcul hwarpå den grundade sig, men lofwade at inkomma til Kungl. Academien med en fullkomligare. Det discourerades om denna handling skulle publiceras eller ei. H:r Meldercreutz war af den tankan at denna balancen ei borde publiceras, emedan 1:o. Academien ei bör publicera annat än som wore säkert och wist, men denna calculation ei grundade sig på några säkra documenter såsom tullspecialer etc. 2:o. skulle Academien giöra därigenom ingrep uti Collegiernas göromål, såsom Commercie Collegium och skulle kanske därigenom blifwa på något sätt inskränkt uti de hafda friheter. 3:o. hölt han före wore bättre at gifwa Hans May:t något förslag til en riktig och noga handelsbalances upsättande, hwarpå swarades 1:o. at resultaten af handelsbalancen är säker, näml. at det i wår handel är underbalane, och det större än i denne Calcul, och i följe däraf raisonnementerna riktiga som grunda sig därpå. 2:o. At Commercien efter de af Hans Kungl. May:tt stadfästade grundreglor wore Kl. Academiens göromål. 3:o. At redan til en handelbalances upsättiande wore gifwit förslag uti H:r Salanders bok, Salus Patriae kallad. Kungl. Academien stadnade i det slutet at man til nästa sammankomst skulle betänka sig häröfwer, och emedlertid remitera skriften til H:rar Plomgrens och Grills öfwerseende.

4:o. Uplästes försöket angående sånings Machinen (se d. 10 Nov.) som remiterades til Herr Faggot och Meldercreutz

3. Häruppå företogs Praesidii valet. til candidater hade H:rar Salberg 9 vota, Faggot 10, Malmerfelt 6, Palmstierna 17, Brandt 5, Polhem 1, H:s Excl. Gr. Tessin 5, H:s Ex. Baron Wrangel 10, H. Dalin 4, Bar. von Otter 1, Hr Gril 1, Gr. Cronst. 1, Hr Meldercreutz 2, H. Mejer 1, H. Psilanderhielm 1, Gr. Stromberg 1, Hr Anckarcrona 1. I anledning här utaf borde H:s Exl. Baron Wrangel, Hr Salberg, Hr Faggot och Hr Palmstierna lotta, men H:s Excl. och Hr Palmstierna ursäktade sig genom en bortresa på Landet under detta quart. det Hr Malmerfelt och Hr Brandt äfven giorde som hade derefter de mästa rösterna. Äfven berättades H:ns Excl. Gr. Tessins ursäkt, altså blef Hr Dalin den tridie, men för den fierde kom man  öfverens at nämna upå en allenast hvartil Hr G. Polhem blef nämnd igenom 7 röster. Utaf desse fyra  candidater H:rar Salberg, Faggot, Polhem och Dalin föll lotten uppå Hr Salberg til Praeses.

Här vid påminte likväl Hr Meldercreutz at hela valet borde å nyo anställas emedan det på förenämde sätt ej vore efter grundreglorna.

6. til Ledamot blef Hr Doctor Strandborg assessor i Kongl. Collegio medico föreslagen af Hr Meldercreutz, hvaröfver efter 14 dagar kommer at voteras.

5. Uplästes Hr Kalms åtskillige märken som fiskarena, Lodsar och annat siöfolk des vid Östersiön, dels vid Västerhafvet hafva vid tilkommande väderlek, hvarvid Hr Malmerfelt giorde nogra anmärkningar, hvilka skola lämnas genom bref til Hr Kalm jemte påminnelse det han ville gifva nogra obekanta ords eller termers uplysning, samt jemnföra desse märken med de som förut skola ut vara gifna på et ark i patent och äfven i vissa almanachor. Eljest remiterades handlingen til H:rar Linnaeus och Meldercreutz.

3. uplästes Hr Baron Palmquists til academien ingifne solution på et problem at finna kortesta vägen emellan trenne puncter, hvilken remiterades til Herrar Feggot och Meldercreutz.

5. företogs Praesidii valet. Til Candidater hade Hr Trievald 1 votum, Hr Faggot 4, Hr Brandt 5, Hr  Meldercreutz 1, Hr Polhem 5, Hr Mejer 2, H. E. Grefve Tessin 2, Grefve Ekeblad 1, Hr Psilanderhielm 1, Hr Horleman 6. Candidater blefvo altså Hrr Faggot, Brandt, Polhem och Horleman ibland hvilka lotten föll på Hr Polhem

5. Ingafs et Geometriskt Theorem at diagonaler uti et inskrifvit och omskrifvit Quadrilaterum af en Cirkel skära hvarandra uti en punct, af Pehr Elvius, hvilket remiterades til Herrar Faggot och Meldercreutz.

2. Företogs voteringen till Candidater för praesidium då det befants för Hrr Faggot och Horleman 13 röster, för H:s Exl. Grefve Tessin 11, för Hr Mejer 7, Hr Brandt 6, Hrr Meldercreutz och Psilanderhielm 4, Hr Palmstierna 3, Hr Triewald och Cronstedt 2, Hr Alström Bielke och  Benzelstierna 1. som göra til sammans 68 Namn för de 17 närvarande Ledamöterna. utaf de 4 Candidaterna föll lotten at vara Praeses uppå Hans Exell. Grefve Tessin, och efter han ej var närvarande kommer Baron Höpken och Secreteraren at förkunna honom detta Academiens val.

5. Hs Exelense utlät sig at hvarföre han anmodat Kongl. Academien at komma tilsammans i dag vore det, at man kunde utsätta dag til Praesidii ombyte, Academien mente at om H:s W:l. så behagade kunde det straxt gå för sig, hvarföre voteringen skedde. då man vid sedlars öpnande fant för Hr Palmstierna 26. namn, för Hr Horleman 25. Hr Rosen 19. Hr Faggot 17. Hr Mejer 10. Hrr Brandt och Malmerfelt 3. Hr Meldercreutz 2. Hrr Höpken, Cederhielm och Rudenschöld 1 hvardera. gör tilsammans 108 Namn för 27 sedlar. af de fyra Candidaterna Hrr Palmstierna, Horleman, Rosén och Faggot som alla voro närvarande, föll lotten på på Hr Rosén.

3. Skreds til votering för ny Praeses, då H. Hårleman hade dertil 19 vota, H. Brandt 10, H. Faggot 9, H.H. Meldercreutz, Mejer och Dalin 8 hvardera, H. Palmstierna 6, H. Rudenscöld 5, H.H. Baeck och Psilanderhielm 2, H.H. Triewald, Tilas, Benzelstierna, Malmerfelt, Ekström och Salander 1. hvilka göra tilsammans 83.för 21 sedlar innehållandessedel allenast 3 namn. H.H. Brandt och Faggot ursäktade sig straxt för nogon bortresas skull. och allså utaf de 4 Candidaterna H.H. Horleman, Meldercreutz, Mejer och Dalin föll lotten uppå H. Horleman.

3. Skreds til votering för ny Praeses, då H. Hårleman hade dertil 19 vota, H. Brandt 10, H. Faggot 9, H.H. Meldercreutz, Mejer och Dalin 8 hvardera, H. Palmstierna 6, H. Rudenscöld 5, H.H. Baeck och Psilanderhielm 2, H.H. Triewald, Tilas, Benzelstierna, Malmerfelt, Ekström och Salander 1. hvilka göra tilsammans 83.för 21 sedlar innehållandessedel allenast 3 namn. H.H. Brandt och Faggot ursäktade sig straxt för nogon bortresas skull. och allså utaf de 4 Candidaterna H.H. Horleman, Meldercreutz, Mejer och Dalin föll lotten uppå H. Horleman.

7. Uplästes H. Klingenstiernas sätt at finna middags correctionen. som remiterades til H. Meldercreutz.

6. H. Meldercreutz återstälte H. Klingenstiernas sätt at corrigera middagsmomentet hvarvid han ej hade nogot at påminna, Academien vill altså at det skall tryckas ibland detta quartals handlingar.

4. Et Geometriskt Problem, som blifvit insändt til academien, och varit til öfverseende hos H.H. Meldercreutz och Strömer, blef af dem bägge hållit för ovärdigt at komma in i Academiens handlingar. kommandes an på at kunna passa in en rät linea af en gifven längd uti en cirkel hvilket lätteligen följer af det Euclides demonstrerat.

3. Uplästes Hrr Riddarehus Directeurernas bref til Academien som innehölt at conclusum af den öfverenskommelse som giordes uti H.H. Academiens Deputerades sammanträde med Hrr Directeurerna och som Academien deruti anmodas at upsätta project til Instruction för Secreteraren i anseende til de föreläsningar han kommer at hålla öfver de Mathematiska och Physicaliske Vetenskaperna, så blef Secreteraren befalt et sådant at upsätta, hvarföre han också straxt lämnade sina tankar skrifteligen på hvad dessa föreläsningar borde tagas så at de måtte hafva nogot sammanhang med Secreteraresyslan och tillika göra den upbyggelse som testator åstundet. H.H. Triewald, Ehrensverd och Meldercreutz at närmare tänka här uppå til nästa sammankomst.

3. Skreds til val af Praeses hvarföre den nu varande H. Praeses berättade et han i synnerhet kallat Academien tilsammans. då H. Baeck hade 10 vota til candidet. H. Meldercreutz 9. Herrar Brandt och Mejer 8 hvardera. H.H. Plomgren och Malmerfelt 3. H.H. Höpken, Triewald, Ekström och Ribe 2, Klingenstierna, Salander och Schultze 1. som gör 52 vota varandes 14 sedlar för de tilstädes varande Ledamöter. Utaf de 4 Candidaterna som hade mästa rösterna föll låtten på H. Baeck.

6. Sedan Ledamöterna giort sig färdiga til votering befants efter sedlarnes öpnande Doct. Browaldius äga 19 vota, H. Palmstierna 15, HH. Faggot, Stobée och Mejer 14, H. Dalin 6, H. Meldercreutz 5, H. Rudenscöld 4, H. Malmerfelt 3, H. Brandt 2, HH. Svedenborg, Psilanderhielm, Wrede och Benzelstierna 1. emellan de trenne Herrarne som hade lika vota lottades och blefvo Faggot och Mejer candidater och de fyra Candidaterna. föll lotten på H. Mejer.

2. Til ämnesvänner antogos Medicine studiosus Hr Lindhult som lärer sig pharmaceptiquen på apothequet Cronan hvilken recomenderades af HH. Baeck och Strandberg. samt H. Egerström hvilken recomenderades för sin goda kunskap uti oeconomie af H. Faggot och H. Meldercreutz.

4. I anledning af et ifrån Riksens högl. ständers til academien remiterat memorial hvaruti H. Carl Sundlingangifver sig såsom upfinnare af Quadratura Circuli, upvistes i Academien den af honom här om författade tractaten. uti 2:dra förestälning eller 3:die § således at Geometriska medel proportionalen emellan de uti och utom circelen beskrifna quadrater multiplicerad med 10 och producten med 9 dividerad är lika med samma cirkels innehåll. de öfriga gingo dels ut på at bevisa denna sats eller dels ock at gifva vid handen den väg hvaruppå samma sats är funnen. I anledning hvaraf des egen uträkning gifver förehållandet emellan och ehuruväl at Academien straxt fant oriktigheten af denna och proportion i det at den vid jämförandet med den som Ludolph a Ceulen och andra efter honom uträknat diametern och peripherien som 3.14269680 &c. befinnes gifva peripherien 0.00110415 för stor, så remiterades likväl denna tractat til H.H. Meldercreutz och Palmquist at utreda vilfarelsen och den förelägga des uphofsman.

3. Uplästes H. Baron Palmquists betänkande angånde det förmente påfundet af quadratura circuli, visandes der uti hvad felsteg uphofsmannen begådt som fört honom på en sådan falsk sats. detta betänkande blef af H. Meldercreutz äfven bifallit som han munteligen förklarade, men var af den tankan at Academien ej behöfde i sit betänkande gå in i calculer och particularit. som H. Baron Palmquist giort. Academien lämnade Secreteraren at uprätta detta betänkande och tilställa det åt H. Baron Höpken genom hvilken hon denna sak unfådt at utlåta sig öfver, vid hvilket tilfälle H. Meldercreutz giorde den frågan om icke et sådant betänkande borde justeras i Academien, men som Secreteraren derföre alena är ansvarig så hölt Academien det ej nödigt.

5. företogs voteringen til Candidater för valet af en ny Praeses, då det vid sedlarnas öpnande befants för Dr Browaldius 25 röster, H. El. Palmstierna 24, H. Faggot 19, H. Brandt 13, H. H. Löfvenhielm och Stockenström 5, H. H. Rudensköld, Leyonankar och H:s El. Ehrenpreus 4, H. Dalin 3, H. H. Malmorfelt, Ekstrom, Stobé, Meldercreutz och B. Cederhielm 1. af de fyra förstnämde utvaldes D. Browaldius

1. Uplästes en underrättelse om en öfverjordisk Iskällare upsatt af prosten Lauraeus, hvilken remiterades til H.H. Triewald och Meldercreutz.

2. H. Triewald upläste en beskrifning jemte ritning på en af sig förbätrad Iskällare, i anledning af den underättelsen som H. Prosten Lauraeus gifvit, hvar mod denna i närmaste kom öfverens. Ritningen med beskrifningen remiterades til H. Meldercreutz

5. Uplästes H. Hiorters handling om observationer, och deraf giorde slut angånde magnet nålens declination och de förändringar som dervid i psala blifvit i ackt tagne först af sal. Professor Celsius och sedan af H. Hiorter fortsatte vid hvilken H. Triewald giorde sina inkast, i anseende til den förbindelse som norskenen anfördes hafva med magnetnålens förändringar, varandes H. Triewalds mening at norrskenen häldre härrörde af månans lius som bröts och reflecterades ifrån frusna vatnparticklar i athmospheren en mening som Triewald påstod vara grundad på åtskilliga des egna rön förutan de försök som han giort uppå det artificiela nordskenet och anföras i handl. för 1744. Han hölt före at denna sennare åtminstonne borde göra den förra betänkeligt för Academien at utgifva ibland des handlingar innan den blifvit ytterligare styrkt, men som H. Hiorter berättade i handlingen at en sådan öfverensstämmelse emellan magnetnålen och norskenet redan blifvit observerad öfver 40 gånger, och utan nogon exeption, at ie magnet nålen afviker när Norskenet flyttar sig utur Norden eller utur magnet meridian, så fant Academien ej nogot som Pindrade hvarföre detta icke nu straxt kunde utgifvas såsom et rön, men at man stälde slutet deref såsom en fråga, nämligen om ike Norrskenet vore en magnetisk materia som således förde nålen & c. och beslöt fördenskull at denna handling, såsom innehållande en af de angelägnaste decouverter i Physiquen i vår tid, skulle straxt i detta quartal utkomma. Academien anmodade emedlertid Herrar Triewald och Meldercreutz at des förinnan inkomma med det de ytterligare kunde hafva der vid at påminna. De af tillfälle uti denna handling anförde och af honom observerade polhöjder på åtskillige orter i Riket anmodade Academien H. Hiorter at i en särskilt handling anföra med de observationer hvarigenom de blifvit determinerade såsom fundamenter til vår Geographie.

3. Inkom H. Meldercreutz med sina påminnelser öfver H. Triewalds förbättring på Ryska Iskällare Hållandes före at de ventiler hvarmed aflops truman var försedd ej kunde göra den åstundade tiensten: vore ventilen tung, skulle vatnets utlop förhindras: vore den åter lätt, skulle den ej utehålla den upvärmda yttre luften, äfven så fruktade han at de fyra små skorstenarna ej skulle göra nogon tillräckelig väderväxling. Dessa inkast häfdes likväl igenom H. Triewalds åberopade erfarenhet, således at ingen ting förhindrade det både H. Lauraei handling och H. Triewalds tillägning blefvo nu gillade.

3. Undersöktes förtekningen på Academiens Ledanöter, at taga i ackt de ändringar som dervid förefallit uti detta års förtekning, hvaruti Hans Kongl. Höghet kommer at nämnas som Academiens Protector, och den förste i ordningen bland Ledamöterne. Man fant nu antalet af Ledamöter vara 96, och i ansende til en eså hög nummer förestältes om icke den borde slutas innom vissa gränsor til exempel 100, men vid förefallande ledigheter komme det då an på föreslåendet, så at sådane ämnen ej blefve förbigångna som mäst skulle kunna tiena academien i hennes göremål. Åtskillige föreslager anfördes, men H. Gr. Cronstedt och H. Meldercreutz åtogo sig at upsätta et skrifteligen.

1. Uplästes et utdrag hållit uti Rådkammaren den 8 April 1747, hvaruti Hans Kongl. Majsts allernådigste befalning är det Academien måtte igenom någre af des Ledamöter taga framledne Capitaine Elfwings påfund at finna Longituden til siös, i besiktning, och inkomma til Kongl. Majet. med des underdånige betänkande i följe hvaraf H. Grefve Cronstedt, H. Faggot och H. Meldercreutz tillika med Secreteraren blefvo dertil nämde.

1. Öfverlämnades en til Academien dedicerad disputation, hållen i Åbo af H. Gadolin docens i mathematiquen derstädes, de Candela sub aquis ardente, i anledning af en af Academien förestäld fråga uti Handl. för 1739. Hr Triewald, Klingenstierna och Meldercreutz blefvo anmodade jemte Secreteraren at undersöka huru vida problemet var uplöst.

3. Academien fant nödigt at uprätta en classification som kunde tagas i ackt emellan Ledamöterna vid inkomne handlingars examinerande, samt nya Ledamöters föreslående. Herrar Cronstedt, Meldercreutz och Baeck blefvo anmodade at tillika med Secreteraren uprätta dertil förslag til nästa sammankomst. Man fant också nödigt at dertil sammankalla Academiens Ledamöter nogot mangrannare på det hvar ock en måtte sielf få förklara sig, uti hvilken Class han vore nögd at införas, då derjemte voteringen kunde företagas öfver de til Ledamöter föreslagne Herrarna, så äl inländska som utländska.

1. Uplästes det af de commiterade Herrarna upsatte förslaget til Classification hvarvid H. Meldercreutz, som ej varit tilstädes giorde sina påminnelser angånde indelningen och rubriquen af Classera hållandes före at den torde inrättas i anledning af Grundreglornas 1 1 Capit. men som de närvarande Herrarna ej funno nogon giltig orsak at gå ifrån den föreslagne, samt hvar ock en nögd at vara i den class han förslagsvisblifvit upförd, kom man öfverens at försöka denna Classification på et år

för Mequaniquen
H. Euler          H. Klingenstierna.
H. Muschenbroek          H. De Geer
H. Folkes          H. Meldercreutz

för Astronomien
H. Bradley igenom          H. Klingenstierna.
H. Le Monnier          Secret.
H. Zannotti          H. Meldercreutz.

för Geometrien
H. de Maupertui          igenom H. Klingenstierna.
H. Clairaut          Secreter. Elvius.
H. Martini          H. Meldercreutz.
H. Mac Laurin          H. Klingenstierna.

11. företogs voteringen til Praesidents Candidater, då vota befants för H:s Exl. Erenpreus 22, för H. Rudenscöld 15, H. Brandt 12, H. Löfvenhielm 11, desutan voro nämde H. Stockenström 7, Malmerfelt 5. Meldercreutz 4, Gr. Stromberg och Psilanderhielm 3. Benzelstierna och Ekström 2, Gr. Ekeblad, Gril, Heike, Ribe, Blixenstierna, Salander, Strandberg 1. Af de fyra förstnämde Candidaterna föll lotten på H. Brandt.

5. Uplästes tvänne memorialer som inkommit i följe af Kongl. Directionens öfver Eclesiestique värket i Lapmarken gifne utdrag af protocollet, det ena af H. Linnaeus och det andre af H. Hellandt. af hvad discourerades Jemte i anledning af korta pro mem. af H.H. Meldercreutz, Baeck och Secret. Elvius upsattes 9 puncter som kunde lända til en instruct. för Lapprästerna hvilken kommer at lämnes direction som et utdrag af protocollet, hvilken justerades den 5 Dec. 1747.

1. Uplästes H. I. Fr. Dalmans handling, innehållandes ett exempel eller prof f den så kallde calculus situs & successionis hvarom H. Leibniitz gifvit en idé. Denna handling remiterdes til Herrar Klingenstierna, Meldercreutz och Palmquist.

5. Jag upläste mina anmärkningar om brutne tak inrättade efter en cirkelboge uppå H. Öfver Intendentens Hårlemans sätt, såsom en tillägning til det Som infördes om kedjefigurer uti 1747 års handl. Denna handling remiterades til Grefve Cronstedt och H. Meldercreutz.

2. Uplästes H. Baron Palmquists handling om trajectorier i den händelsen när de genereras af en cirkel, hvilken remiteras til H.H. Klingenstierna, Strömer och Meldercreutz.

1. H. Doctor Ioh. Gotsk. Walerius har nu igenom trycket låtit utgå en Mineralogie som han sammanskrifvit på Svenska språket. Häraf har han förärt Academien et exemplar. Uppå des bref af d. 7 Dec. som dermed fölgde svaras med tacksägelse af S. Elvius. Härvid förestälte H. Meldercreutz om icke, i fall detta arbete innehölt nogon ny uptäckning Academien borde af den samma gifva det almänna del uti sina handling. och således borde denna mineralogie lämnas til en och annan af des Ledamöter at derom gifva academien sin berättelse, såsom H.H. Linnaeus, Tilas och Browallius, men H. Tilas som var närvarande berättade at därutinnan såsom en method at känna stenar, jordarter och metaller ej innehölt nogra nya rön.

5. H. Laurel anmälte det han nu var färdig med sit åminnelse tal öfver sal. Capitaine Triewald hvarföre Academien anmodade Herrar Meldercreutz, Rudenscöld och Roman at det efter sedvanan igenomläsa innan det proclamerades.

4. H. Meldercreutz föreslog H. Censor Oelreich til Ledamot.

3. H. Meldercreutz giorde å des och H. Rudenscölds vägnar berättelse om Parentation som H. Laurel sammanskrifvit öfver fr. H. Triewald och som dessa Herrar varit anmodade at öfverse, således at den sedan nogra små rättelser blifvit giorda den med ell heder för Academien kan proclameras, hvartil Academien utsatte nästkommande onsdag som är d. 23 Dec. der H. Laurel vore dermed nögd.

9. H. Meldercreutz anmälte på sina och H. Rudenscölds vägnar at de hafva afhört H. Laurels åminnelse tal öfver H. Triewald och funnit det efter en ock annan liten påminnelse, til Academiens heder kunna publiceras, som Academien utsatte derföre til nästk. onsdag eller 24 Dec.

3. Skreds till Praesidii valet då efter sedlarnas öpnande befents för H. E. Riksrådet Ehrenpreus 19 vota, H. Meldercreutz 17, H. Rudenscöld 15, H. Stockenström 10, H. Carleson 5, Hr Strandberg och Psilanderhielm 2, H:rar Salender, Clason, Schultze, Blixenstierna, gr. Stromberg, Malmerfelt, Ekström, Plomgren, Dalin och Löwenhielm 1. Utaf de fyra förstnämde Candidaterna föll lotten på H. E. Riksrådet Ehrenpreus, som också såsom närvarande förklerade sig nögd det at emottaga.

8. H. Baron Palmquist har giort ansökning H. K. M:t det honom måtte förunnasnågon lön för Mathematiska Böckes öfversättande til ungdomens tienst och at medel måste anslås til desse böckers upläggande. H:s M:t har häröfver resolverat at Baron Palmquist så väl som ehvem som öfversätter nogon sådan nyttig bok skall blifva ihogkommen med nogon gofva samt Academiern i Riket så väl som militair staterna vara förbundne at inlösa et vit partie ef sådane exemplar, sedan K. V. Academien inkommit til K. M:t med sina tankar om bokens duglighet til detta ändamål, hvaröfver altså H. K. M:t hade Academien i nåder tilskrifvit af den 23 Febr. 1748 och begär Academiens yttrande om de af Baron Palmquists föreslagne böcker nämligen des algebra och om fasta kroppars styrka som redan skola vara uplagde, samt Hopitals Sections Coniques som hen är i begrep at öfversätta och låte trycka. Detta ärende remiterades til Herrar Klingenstierna, Meldercreutz, och Strömer

5. företogs valet til en ny Praeses. hvarvid Herrar Meldercreutz och Rudenscöld ägde 21 vota, H. Löwenhielm 15, H. Stockenström H. Svab 10, Blixenstierna 9, Malmerfelt och Strandberg 7, Plomgren 4, Polhem 3, Benzelstierna, Ekström, Acrel 2, & c.

2. Fältskärs gesellen Strickert föreslogs till Ämnesvän af Herr MelderCreuts, ock Studiosus Ekholm af Herr Praeses.

2. Uplästes et bref ifrån Kongl. Amiralitets Collegium angånde et arbete i Mathematiquen som Capitaine Lieuten. Wallman vid Amiralitetet sammanskrifvit för informationen vid samma stat, hvilken bemelte Capt. Lieut. förostår i Carlscrona. hvarjemte fölgde H. Wallmans memorial til Kl. Amiralitets Collegium samt sielfva värket. förmodandes H. Wallman det honom vid detta värkets upläggande få niuta samma förmån som Kongl. Maytt i nåder förunner Baron Palmquist och andra som kunna utgifva nogot af Kongl. Vetenskaps Academien för ungdomens undervisning godt erkänt arbete. Academien fant ej alenast nödigt at lämna detta H. Wallmans arbete til Herrar Klingenstierna och Meldercreutz hvad Mathesi pura vidkom men till Herrar Strömer och Hiorter det astronomiska, utan ock at bemelte Herrar måtte inkomma med sina tankar huruledes de böcker böra vara beskaffade som kunna anses som libri Classici och förtiäna at inlösas af alla de stater som Kongl. Majt. anbefalt.

3. Upvistes första delen af et arbete af Baron Palmquist upsatt kallad tillämpning af Arithmetiquen, Geometrien och Trigonometrien uti det allmänna lefvernet, hvilket han lämnade til Kl. Academiens sensur och gillande. Det remiterades derföre til Herrar Klingenstierna, Meldercreutz och Strömer.

3. företogs valet til en ny Praeses. då H. Grill hade 21 vota, H. Meldercreutz 13, H. Malmerfelt 11, H.H. Carleson, Ekström och Psilanderhielm 6, Stockenström och Dalin 5, Löfvenhielm 4, Plomgren, Blixenstierna och Strandberg 2, Urlander, Acrel, Salander och Heike 1. altså blefvo H.H. Grill, Meldercreutz, och Malmerfelt voro tre vissa Candidater men af H.H. Carleson, Ekström och Psilanderhielm som låttade om President Candidet föll lotten på H. Carleson och då det seden lottades til Praeses föll lotten uppå H. Grill.

3. företogs valet til en ny Praeses. då H. Grill hade 21 vota, H. Meldercreutz 13, H. Malmerfelt 11, H.H. Carleson, Ekström och Psilanderhielm 6, Stockenström och Dalin 5, Löfvenhielm 4, Plomgren, Blixenstierna och Strandberg 2, Urlander, Acrel, Salander och Heike 1. altså blefvo H.H. Grill, Meldercreutz, och Malmerfelt voro tre vissa Candidater men af H.H. Carleson, Ekström och Psilanderhielm som låttade om President Candidet föll lotten på H. Carleson och då det seden lottades til Praeses föll lotten uppå H. Grill.

2. Uplästes en handling af H. Brukspatron Linfors innehållande en undersökning huru vida hyttelagare niuta frukten uti tackjärnsblåsningen emot hyttans första upvärmning. under tittel om Ofver och underblåsning och den deremot svarende öfver och undervärmningen. Detta remiterades til H.H. Meldercreutz och Stockenström.

6. Baron Palmquist upviste sin tillämpning af Arithmetique, Geometri och Algebra, som lämnades. til Klingenstiernas, Strömers och Meldercreutz öfverseende.

2. Voterades til Praeses då af de fyra herrarna som hade de mästa rösterna Herr Dalin 23, H. Meldercreutz 19, H. Stockenström 15 och H. Ekström 12. lotten föll uppå H. Dalin.

5. Uplästes Herr Klingenstiernas betänkande angånde Baron Palmquists öfversättning af Marquis de l'Hopitals sectiol coniques at den ej kunde anses som nogon autor classicus tienlig at följa vid föreläsningar på universiteterna. Af denna tanka var också H. Meldercreutz, hvarföre man komm öfverens at föreslå B. Palmquist at sielf sammanskrifva nogot sådant system i sect. Coniques, men förut rådgöra om methoden med Herrar Klingenstierna och Meldercreutz.

8. Företogs Praesidents val, vid hvilcket Herr MelderCreutz ägde 13, Herr Stockenström 12, herr Ekström 9 och Herr Acrell 6 röster, af hvilcke Herrar Candidater lotten föll på Herr Stockenström.

5. Volonteuren vid Fortificationen Herr Fellenius föreslogs til Ämnesvän af Herr MelderCreuts.

4. Emedlertid åtog sig Herr MelderCreutz, på den händelsen Herr Wargentin ei skulle hinna med at skrifva Wettenskapernes Historia för detta quartal, at härutinnan gå Kongl. Academien til handa.

kommo Herrar Ledamöter på vanlig ort och tima tilsammans, då Hans Excell. Riks-Rådet, Baron von Höpken förde praesidium, under ordinarii Praesidis, H. Meldercreutzes frånvaro, och hades följande ärender före

7. Vid samma tilfälle Proponerades bemälte H. Wallerius af H. Praeses til at blifva antagen til Ledamot.

närvarande Academiens Praeses, H. Meldercreutz och Nijo af Herrar Ledamöter, hades följande ärender före

11. På Praesidis föreställning blef öfverenskommit, at Academiens Ledamöter til nästkommande Onsdag må sammankallas, at rådgiöra om några angelägna Oeconomiska ärender.

7. Derpå hölt den afträdande Praeses et vackert afskeds Tal, om Vetenskapernas, i synnerhet de Mathematiskas tilväxt i dessa sednare tider, och visade sedan, hvad steg böra tagas, at de än vidare må jämväl hos oss tiltaga och utbreda sig. På detta Tal svarade Secreteraren på Academiens vägnar, och begiärdes, at H. Meldercreutz ville utlemna sit tal til trycket.

16. Academien anmodade Herr Dalin, at Parentera öfver Saliga Secret. H. Elvius, i stället för H. Meldercreutz, hvars bortresa och andra förhinder och ämbets-syslor ei synas vilja tillåta honom, at så snart giöra det ifrån sig, som Academiens kiärlek för döda och äfven des skyldighet synas fordra.

2. H. Adjuncten Burmesters Demonstration på några Casus af Cotesii Theoreme om Cirkelen. Remitt. til Herrar Klingenstierna och Meldercreutz.

7. Herr Meldercreutz, som nyligen var hemkommen ifrån Westerbotn, förklarade, at ehuruväl Han vördade Academiens beslut, som Hon fattat at låta H. Dalin parentera öfver Salig H. Secret. Elvius, så förmodade Han dock, at Academien skulle vara öfvertygad, det Han efter Academiens första befallning och sit eget löfte, hade velat giör det, så snart som någon annan, om icke besynnerliga förhinder och enkannerligen en lång och angelägen resa hade hindrat honom.

6. Conducteuren och Acad. Ämnesväns, H. J. Fred. Dalmans påminnelser om Vingarnas fördelagtigaste ställning på väderqvarnar. Remitt. til Herrar Klingenstierna och Meldercreutz.

7. Upvistes Demonstrationer på trenne Geometriska Problemer af Friherre Palmqvist ingifne. R. til math. Classen. H. Meldercreutz tog dem.

1. Uplästes H. Duraei demonstration på den Geometriska Construction, som Herr Klingenstierna uti det Mathematiska spörsmål, som han besvarade uti sista Qvartalets Handlingar för år 1749, lemnade obevist, til öfning för de yngre Geometrer. Remitt. til Herrar Klingenstierna och Meldercreutz.

3. Unge H. Baron Stiernstedt, som af H. Meldercreutz varit föreslagen til ämnesvän, blef nu, på Secreterarens gifne vitnesbörd, antagen.

6. Anmältes af Secret. på H. Meldercreutzes begäran, des tilbud at vilja låta på Svenska öfversätta Des nyligen i Upsala hållne Disputation, De Constituendo Triangulo Maximo et Minimo, e puncto dato, ad duas curvas datas; om Academien ville låta samma öfversättning införa i sina Handlingar. Sv. Ehuruväl Academien hölt för betänkeligt, at låta införa öfversättningar af förr tryckte skrifter i sina Handlingar, ville hon dock först höra Herrar Klingenstierna och Strömer, huru vida de der til styrka, innan Hon utlåter sig något visst här om

8. Uplästes Academiens ämnesväns, H. Dalmans ingifne beskrifning på et nytt sätt at pumpa vatn. Remitterades til Herrar Gref Cronstedt, Meldercreutz och Sheldon.

6. Uplästes en af H. Scheldon påfunnen och ingifvenGeometrisk construction til Cycloiden. Remitt. til H. Meldercreuts och Palmqvist.

8. H. Baron Palmqvists bevis på de Lemmata han antog vid Des Demonstration på Binomial Theoremet. Remitt. til Herr Meldercreutz.

1. Upl. några Mathematiska Problemer, af Baron Palmqvist ingifne. Remitterades til Herrar Klingenstierna, Meldercreutz och Lehnberg.

Majus d. 5.
Sammanträdde på föregången kallelse följande Herrar Ledamöter, neml. Praeses, Herr Knutberg, samt Herrar Tilas, Faggot, Nordenschöld, Meldercreutz, von Dalin, Mennander, Schultze, Ribe, Carleson, Wargentin, Frih. von Seth, P. Lehnberg, Kryger, Runeberg, Bergius och Wilcke.

6. Upvistes en af Herr Meldercreutz ingifven afhandling, rörande de Coniska Sectionerna.