Protokoll (beta)

5. H. Seth förärde til Academiens natural Cabinet et stort skilpaddeskal, hvarföre H. Praeses giorde Academ. tacksägelse.

5. H. E. Riksrådet Ehrenpreus förestälte om icke Academien borde efter grundreglorna hafva en Notarius och archivarius, som den förra ej lärer kunna fullkomligen göra sin sysla utan lön i synnerhet som han får at besörga almanachs tryckningen så föreslog H. Preses om icke honom kunde bestås 600 d:r Kop:mt, men som Herrar Ledamöterna ej härom voro ense så upsköts detta målet til en annan gång. Til Archivarius föreslogs H. Baron Seth som man trodde skulle med så stort nöge förvalta denna sysla utan lön som man är försäkrad det han äger der til skickelighet.

3. Baron Seth som blifvit af Academien förordnad til Archivarius inlämnade sin försäkrings skrift sedan H. Preses uti et tal förestält honom hvaruti hans sysla bestod.

6. Secret. Elvius anmälte huru som han fådt H. K. M:ts nådigste befallning at resa til Trollhettan för anlägningen af genomfarten derförbi hvilken resa torde komma an på et par månader, under hvilken tid han föreslog om icko Baron Seth Academiens archivarius borde förätta des sysla hvad correspondensen vidkommer, samt H. adjutanten Lenberg som är ämnesvän at hålla dagboken af hvd som förehafves i Academien samt besörja tryckningen så af handlingarna som Almanachen hvilket samtycktes.

l. Några malmstenar ifrån Finland, upviste.
2. H. Sjöstens tankar, om Land-hafrans utrotande.
3. Wetensk. hist. om Barometrar.
4. Nordenbergs Chronologiska anmärkningar.
5. Secreteraren anmälte at han fått Konungens befallning at giöra en resa til Skåne. Friherre Seth anmodas at förestå des vices under frånvaron.

3. Förordnades Herr Ekström ock Academiens Archivarius Friherre v. Seth, at å Academiens vägnar vara närvarande vid Jnventeringen efter Herr Elvius, samt emottaga de Böcker ock Handlingar, som tilhöra Henne, men varit under Herr Elvii vård.

5:o. Berättade Herr Öfver Intend., Grefve Cronstedt, at han tillika med Archivarien, Friherre Seth, och Secreteraren ibland salig Secr. Elvii quarlåtne saker, urskildt hvad Academien tilhörer, samt at Elvii arfvingar ärbiuda sig at skänka til Academien alla de Böcker, som honom i lifstiden enskyldt tilhördt, för hvilken hederliga gåfva Academien anmodade Grefve Cronstedt at å Des vägnar betyga sin tacksamhet

13. Aflade Praeses, på Academiens vägnar, hos Academiens Archivarius, Friherre von Seth, tacksejelse, för des myckna och oförtrutna möda, ei allenast med ecreterare syslans förvaltande alt ifrån salig Elvii afresa til närvrande tid, utan och med upseende och pådrifvande af Observatorii byggnaden.

11. Påminte H. Öfver Int. Baron Hårleman om den decharge, som Honom, tillika med Herr Grefve Cronstedt, Friherre von Seth och Sal. Secreteraren Elvius, redan den 26 Maji innevarande år, blifvit af Academien beviljad, ifrån alt ansvar för de penninge summor, som de, til Observatorii byggnadens förnödenheter, på Herr Grill utassignerat. Academien samtyckte å nyo dertil, at alla dessa penningar skola förklaras för Academiens egen skuld hos Herr Grill, för hvilken förenämnde Herrar eller ders arfvingar aldrig skola i ringaste måtto häfta, och kommer dem en skriftelig försäkran här om at tilställes, likmätigt hvad den 26 maji vr boslutit och öfverenskommit.

1. Upvistes af archivarien, Friherre von Seth den Siö-Atlas, som helt nyligen blifvit i Berlin, efter de nyaste observationer, med växande Latituds grader, utgifven af den dervarande Kongliga Vetenskaps Academien. bestående af en general Carta, och tolf specielare Cartor. Denne vackre Atlas har blifvit Acadonien förärad af Herr Öfversten och Riddaren, Grefve Liewen, för hvilken vackra gåfva Academien anmodade Herr Baron Hårleman, at å Des vägnar hos Herr Grefven afläga tacksejelse.

2. Sammaledes upviste Friherre von Seth en Astronomisk Tub af sexton fots längd, hvilken han sielf lemnade til Academiens tjänst, hvarföre Academien betygade sin synnerliga och skyldiga ärkänsla. Secreteraren tog både Tuben och Cartorna hem med sig.

5. H. E. RicksR. Palmstierna berättade, at Hennes Kongliga Höghet yttrat sin nådiga åstundan, at se den af H. Peterson til Academien skänkta Corallen, jämte de prof af liqueurer, hvar uti allahanda örter och diur fullkomligen både til ferg och annat kunna oskadde beständigt bibehållas, hvilka Herr Salberg i Academien upvisat. Academiens Archivarius, Friherre von Seth anmodades at upvisa de samma för Hennes Kongliga höghet.

1. Academiens Archivarius, Friherre von Seth berättade, at han haft den nåden at för Hennes Kongliga Höghet upvisa Corallen och H. Salbergs liqveurer, och at Hennes K. höghet der öfver yttrat et nådigt välbehag.

9. Altså tog nu Secreteraren på en kort tid afsked, och lemnade alla angelägna Papper och Documenter uti Academiens Archivarii, Friherre von Seths händer, hvilken, på Academiens anmodan, behagade antaga sig den mödan at nu, såsom tvänne nästförledne somrar, under Secreterarens fråvaro, företräda des ställe, och besörja Academiens correspondence och angelägenheter.

5. Uplästes H. Baron Bielkes bref til Secreteraren, hvar uti berättas, at han til Academien öfversändt fyra fjerdingar Siberiskt bohvete. Och som Academiens Archivarius, Friherre von Seth anmälte, at samma Bohvete reden var ankommit, så fingo de af Academiens Ledamöter, som der med vilja giöra försök, frihet at der af hämta något, til utsäde Frih. von Seth anmodedes at å Academiens vägnar hos H. B. Bielke aflägga tacksejelse.

5. H. Praeses påminte om nödvändigheten, i anseende til dödsfall, at H. Schutzer borde inlemna förtekning på de Praeparata anatomica han förledit år förärat til Academien, fast än de, efter Academiens då yttrade åstundan, komma at af honom sielf förvaras, til des Observatorium blifver färdigt. Academien anmoda Archivarien, Friherre von Seth, at begiära en sådan förtekning af H. Schützer.

1. Aflade den nu hemkomne Secreteraren hos H. Archivarien, Friherre von Seth, tacksejelse, för det han under des frånvaro behagat hafva så mycken möda med at förrätta Secreterare sysslan, hvarföre ock hela Academien betygade sin ärkänsla.

Academiens Archivarius, Friherre von Seth, proponerades af Herr Baron Hårleman til Ledamot.

2. Praeses, H. Acrel, berättade, det Academiens Vagtmästare hos honom giordt ansökning, det ville Han påminna Academien det löfte, hon igenom Herr ÖfverIntendenten Hårleman och afledne Secret. Elvius, redan för tvänne år sedan låtit giöra honom, om någon liten särskild belöning för den trägna upvagtning han hafver vid Observatorii byggnaden. Academien afhörde då först Friherre Hårlemans, Grefve Cronstedts, Friherre von Seths och Secreterarens vitnesbörd, om bemälte vagtmästares flit och myckna nöda, så länge arbetet vid observatorium påstår: huru vagtnästaren måste vara den förste der om morgnarna, och sist gå der ifrån om aftnarna: hålla räkning med arbetarena, anskaffa materia lier, giöra berättelse dageligen til vederbörande, hvad som förefallit, m. m. så at han hela Sex til Sju månader af året als intet annat får giöra til någon sin förtjänst, utan måste hela tiden använda til Academiens tiänst. Kongliga Academien tog alt detta i öfvervägande, och beslöt, at han, förutan den vanliga lön han haft, samt hus-hyra som honom jämväl blifvit särskildt betald, och hvad han förleden sommar fick at kiöpa sig stöflor före, har han ännu i et för alt, at undfå för de trenne förflutne åren, Tvåhundrade Sjuttijo daler kopparmynt, som giör 15 Plåtar årligen: samt at han, derest han nästkommande år använder lika flit, och upvagtningen blifver lika trägen, har åter at förvänta 15 Plåtar uton det vanliga. Men sedan kommer med observatorii byggnaden både hushyra och drickspengar för Vagtmästaren at uphöra.

4. Altså omröstades först angående H. Baron Seth, hvilken hade allas röster, och således enhälleligen blef antagen.

3. Företogs Voteringen til de föreslagne Ledamöter, och emedan af Förtekningen befants, at, då Hans Konglige Höghet och Fru RiksRådinnan Ekeblad, efter tilförene giord öfverenskommelse, icke räknades ibland de ordinaira Ledamöter, voro nu allenast 96 Ledamöter i lifvet af de inländske; så hade väl Academien af de Fem föreslagne, nemligen Friherre von Seth, Professor Gadolin, Licentiaten Hasselqvist, Kyrkoherden Tiburtius och Hof-Junkaren Swab, kunnat antaga fyra: men för vissa andragne skiäl, befants godt, at denna gången allenast omrösta om de tre förste, kommandes det fierde ledige rummet ei at besättas förr än vid nästa Praesidis ombyte.

1. Intog Friherren von Seth sit rum såsom Ledamot, med et kort Tal, hvar på Praeses å Academiens vägnar svarade.

5. Herr Strandberg aflemnade en sten, om nije lods vigt, som efter döden blifvit funnen i blåsan på Öfver-Jägmästaren Gref Spens. Friherren von Seth tog emot at förvara honom. Berättades eljest, det bemälte Herre ei haft någon gall-blåsa, med mera.

7. H. Gisler nämner uti sit bref til Secreteraren, som ock uplästes, at ofta fångas laxar, som hafva uti sig stora stål eller messings-krokar, ibland hvilka somlige ock ännu hafva sina snören och bly eller jern sänken på sig, hvilka laxen svälgt och sedan slitit sig lös. Otta stycken sådana krokar upvistes af åtskillig skapnad och storlek. Det vore önskeligt, om man viste, hvarest sådana krokar brukas, och när de saknas, p det der af kunde dömas, hvarest laxen färdas, och huru fort. Baron Seth tog i medlertid krokarna at förvara.

Aflade Kongliga Vetenskaps Academien Des underdåniga upvagtning hos Deras Kongliga Majesteter, til at beklaga Hans högstsalige Kongl. Majestets Konung Fredrics frånfälle, samt lyck-önska Hans Kongl. Majestet Konung Adolph Fredric til Des anträde til Regeringen. Academiens Praeses, Herr Grefve Piper förde ordet, och beledsagades af följande ibland Herrar Ledamöterna. H. Exc. Frih. von Höpken, Grefve Cronstedt, Tilas, Brandt, G. Polhem, Rosen, H. Ex. Friherre Palmstierna, Hans Exc. Grefve Tessin, Dalin, Psilanderhielm, Friherre Hårleman, Schultze, H. E. Frih. Ehrenpreus, Blixenstierna, Berch och Frih. von Seth. De öfrige af Ledamöterna, hade ei i hastighet hunnit bådas. Hans Konglige Majestet försäkrade Academien om Des beständiga Nåd och välvilja, samt förbehölt sig at framgent såsom tilförene vilja vara Academiens skyddsHerre och Protector.

2. Upviste H. Kalm några rariteter ifrån America, såsom en hel hop Ormar, ödlor, grodor, m. m. smt Trä-vax och socker af Lön, hvilket alt han skänkte til Acad. Cabinett. Dock så, at då de blifvit inlagde uti nya flaskor och frisk Spiritus vini, hvar om Baron Seth lofvade strax draga försorg, skulle de upvisas för Hennes Majestet på Drottningholm. Vore dupletter af något slag, låfvades de til Upsala Cabinett åt Herr Linnaeus.

l. Secreteraren berättade, det H. Klingenstierna behagat åtaga sig Parentationen öfver fremledne H. Polhem, hvar öfver Academien sig mycket fägnade. Och emedan H. Polhem i lifstiden inlemnat en förseglad berättelse, om sina lefnads omständigheter, så anmodades Frih. von Seth at den framlemna, til et skickas H. Klingenstierna tilhanda.

6. Academiens ämnesvän, H. Schröder inlemnade til Academien et bref ifrån H. Berg-heuptman Kirchbach i Saxen, hver uti hen ursäktar, at han nu först, för sin opaslighet skuld, kunnat tacka för kallelse brefvet: samt upviste 10 stuffer af rara Saxiske Mineralier, som H. Kirchback sändt til Academien. H. Praeses låfvade tillika med Secreteraren skrifva H. Kirchback til och tacka honom. Stufferna tog Frih. von Seth emot at förvara ibland de öfriga til mineral Cabinettet hörande.

3. Uplästes H. Hellants bref til Frih. von Seth, innehållande Meteorologiska Observationer, hållne förleden vinter i Torneå och Utjocki. Utdrag der af kommer at införas i lärda Tidningarna.

Sedan Archivarien Friherre Seth hade dagen där uppå råkat följande Herrar Ledamöter neml. Grefve Cronstedt, Friherre Hårleman, Fagott, Ekström, Bäck ock Acrell, ock samma Herrar Ledamöter funnit, det ingen ting vore billigare, än at bmte Vaktmästare borde hugnas med den föreslagne summan, i synnerhet som han denna svåra siukdom uti Academiens tienst vid Observatorii Byggnaden sig ådragit, så aflämnades i anledning häraf Utdrag af Dagboken til H. Grefve Cronstedt. 

1. Företogs frågan, om någon af de til Ledamöter föreslagne Herrar, nu borde antagas, och som det befans, at Ledamöterna redan voro 100 til antalet, frågades vidare, om Academien ständigt bör hålla sig vid detta inskränkta antal. Academien öfverlade här om, då Friherre Seth äfven ärhindrade de vigtiga skäl, som Riks-Rådet Frih. Höpken, vid sista Praesidii ombyte, emot et slikt inskränkt antal, såsom stridande emot grundraglorna, hade anfört. Och som det äfven, vid grundreglornas nogare öfvervägande befants, at, då något uti samma Reglor pröfvas tarfva någon ändring, böra jämväl de frånvarande Ledamöter der om höras, och sådant vid det beslut, som giordes om antalets inskränkning, ei blifvit i ackt tagit, blef nu samma beslut tils vidare förklarat för ogiltigt, och antalet af ledamöter lemnat fritt och oinskränkt, dock med det Förbehåll, at voteringar ei oftare skola företagas, än vid Praesidii ombyten, hälst de Årstider, då Academien är Tal-rik, på det valen med så mycket större försigtighet och granskning må aflöpa.

5. Der på aflade Herr Scheffer Praesidium, och hölt et Tal om Mynt, hvilket på Academiens vägnar besvarades af Des Archivarius, Friherre Seth.

3. Friherre Seth anmälte, huru Han, på Academiens befallning, hade påmint H. Klingenstierna om Parentationens öfver salig H. Polhem skyndsamma förfärdigande, samt at han fått svar, det H. Klingenstierna innan kårt ville komma och göra Parentationen ifrån sig.

4. Frih. Seth berättade vidare, det H. Lagerström åter behagat öka Academiens Bok-förråd, Naturalie-samling och Modell-kammare, med åtskilliga Chinesiska Böcker, Petrificater, en Fisk, Old Wife kallad, samt tvänne Chinesiska modeller på en Pust ock Storm-pump. Secreteraren fick befallning, at å Academiens vägnar tacka H. Lagerström för dessa skänker.

7. Friherre Seth berättade, at Cammar Revisions Rådet Wallvik redan til Academiens Skattmästare Grefve Cronstedt aflemnat 6000 dr. kopparmynt, som Academien tilfallit af det Testamente som framledne Hof-Intendenten Grefve Sparre, kårt för Des död giordt til Academien. Mera lärer ei Academien hafva at vänta af samma Testamente, emedan lagen ei tillåtit Henne at njuta Testamentet i des fulla vidd, til godo. Academien uptager dock denna summa med billig ärkänsla, som förnyar Des åminnelse af salig Grefve Sparres besynnerliga ynnest och välvilja emot Academien, hvar med han så väl som med många flera prof, visade sig vara en värdig Eléve [Sic!] af Friherre Hårleman.

7. Sedan företogs voteringen til en ny Praeses, då vid sedlarnas öppning befans, at Hans Excellence R.R. Frih. von Höpken hade 15 röster. H. Assessor Urlander 12 H. Assessor Schutzer 9 Herr Baron von Seth 8 H. Borgmäst. Plomgren 6. H. Psilanderhielm 6. H. Salander 5. H. Eliander 3. H. Baron Palmqvist 3

6. Företogs votering til nya Ledamöter, och blefvo Herrar Hoof och Tiburtius, som länge varit proponerade, genom stor pluralitet utvoterade. Der emot blef H. Sven Rinman, Öfvermasmästare och Bergs-inspector, genom en pluralitet af 21 röster emot 7, antagen til inländsk Ledamot, och Herr Bose, Physicus Professor i Wittemberg [sic], genom pluralitet af 24 emot 3, antagen til utländsk Ledamot. De öfrige proponerade, neml. Herrar Elff, Nordencrantz, Adelcrantz, Grise, Rosenadler och Torpadius, spardes til en annan gång. Med H. Rinman, som nu antogs, äro nu 99 inländske Ledamöter.
7. Sist voterades til ny Praeses, då rösterna, vid sedlarnas öppnande, voro mycket skingrade, och hade Herr Psilanderhielm 17 röster.
Herr De Geer 10
Friherre von Seth 10
H. Schützer 9
H. Malmerfeldt 8
H. Urlander 8
Hans Exc. Ehrenpraus 7
H. Faggot 7
Doctor Celsius 7
H. Tilas 5
etc.
8. Herrar Psilanderhielm, De Geer, von Seth och Schutzer, som hade högsta rösterna, lottade, då lotten föll på Herr De Geer, som Academien med största fägnad nu andra gången antog til Des Praeses.
9. Till honom afträdde Hans Excellence Friherre von Höpken des til Academiens största heder och förmån nu tredje gången förda Praesidium, och aflade Secreteraren, å Academiens vägnar, hos hans Excellence, Academiens tacksegelse, för all den öma vård, hägn och ynnest Hans Excellence haft ospard för Academien, ifrån Des första inrättning, til närvarande stund.

6. Företogs votering til nya Ledamöter, och blefvo Herrar Hoof och Tiburtius, som länge varit proponerade, genom stor pluralitet utvoterade. Der emot blef H. Sven Rinman, Öfvermasmästare och Bergs-inspector, genom en pluralitet af 21 röster emot 7, antagen til inländsk Ledamot, och Herr Bose, Physicus Professor i Wittemberg [sic], genom pluralitet af 24 emot 3, antagen til utländsk Ledamot. De öfrige proponerade, neml. Herrar Elff, Nordencrantz, Adelcrantz, Grise, Rosenadler och Torpadius, spardes til en annan gång. Med H. Rinman, som nu antogs, äro nu 99 inländske Ledamöter.
7. Sist voterades til ny Praeses, då rösterna, vid sedlarnas öppnande, voro mycket skingrade, och hade Herr Psilanderhielm 17 röster.
Herr De Geer 10
Friherre von Seth 10
H. Schützer 9
H. Malmerfeldt 8
H. Urlander 8
Hans Exc. Ehrenpraus 7
H. Faggot 7
Doctor Celsius 7
H. Tilas 5
etc.
8. Herrar Psilanderhielm, De Geer, von Seth och Schutzer, som hade högsta rösterna, lottade, då lotten föll på Herr De Geer, som Academien med största fägnad nu andra gången antog til Des Praeses.
9. Till honom afträdde Hans Excellence Friherre von Höpken des til Academiens största heder och förmån nu tredje gången förda Praesidium, och aflade Secreteraren, å Academiens vägnar, hos hans Excellence, Academiens tacksegelse, för all den öma vård, hägn och ynnest Hans Excellence haft ospard för Academien, ifrån Des första inrättning, til närvarande stund.

7. Der på företogs voteringen til en ny Praeses, då vid sedlarnas önande befants, at 
H. Psilanderhielm hade 11 röster. 
H. Schützer 10. 
Frih. Palmqvist 9. 
Doctor Celsius 8. 
Frih. von Seth 7. 

3. Sedan voterades til ny Praeses, då rösterna föllo, såsom följer.
Hans Exc. R.R. Frih. von Scheffer 18.
Herr Salander 14.
Herr Schutzer 14.
Herr Faggot 12.
Herr Stiernman 12.
Herr Psilanderhielm 9
Friherre von Seth 7 etc

5. Företogs Votering til Ledamöter, ibland de 6 föreslagne inländske, fick 
Herr Adelcrants 15 ja 4 nej.
Herr Cunninghame 11 ja 8 nej.
Herr Torpadius 8 ja 11 nej.
Altså blef allenast Herr Adelcrantz antagen. De tre öfrige, Neml. Herr Lidbeck, Herr Stridsberg och Ferner, upskjötos til en annan gång.
Af de utländske, Voterades allenast öfver Herr Ellicott, hvilken ei hade mer än en röst emot sig, och således blef antagen.
6. Der på skreds til Votering för en ny Praeses, då vid sedlarnas öpnande befans, at
Friherre Von Seth hade 17 röster.
Herr Psilanderhielm 14
Hans Exc. Friherre Scheffer 13
Herr Malmerfelt 10
Herr Stiernman 7
Herr Schutzer 6
Af de 4, som hade högsta rösterna, föll Lotten på Herr Psilanderhielm, som ei var tilstädes. Secretera[re]n fick befallning at berätta för honom Academiens giorda val.

4. Der på företogs Voteringen til en ny Praeses, då
Hans Exc. Frih. Scheffer hade 10 röster. Hans Exc. Gref Bonde 8.
Frih. von Seth 8.
Herr Schutzer 6.
Hans Exc. Gref Tessin 4.
Herr von Stjernman 3 etc.
Af de fyra, som fått flästa rösterna, föll Lotten på Herr Schutzer, som var närvarande och tog emot lyck-önskningar

Hans Excell. RiksR. Frih. Scheffer hafva fått 16 röster Herr Adjutanten Lehnberg 13.
Herr Cancellie Rådet von Stiernman 12.
Herr Hof-Cancellern Gref Gyllenborg 9.
Herr Secreteraren Rosenadler 7.
Herr Faggot 6.
Friherre von Seth 6 etc.
Af de fyra, som hade flästa rösterna, föll lotten på Hans Exc. Friherre Scheffer, hvilken til Acad. fägnad emottog Praesidium.
7. Herr Schutzer tog afsked med et Tal, om Chirurgiens nu varande tilstånd. Manuscr. begärdes.

2. Secreteraren upläste den Disposition, som sal. Herr Ekström uti sin sista siukdom inför vittnen dicterat, hvar igenom Han lemnade sin värkstad, med alt hvad der til hörer, värktyg, Materialier, påbegynta Instrumenter, Böcker, m. m. at framgent stå under Kongl. Academiens vård och tilsyn, som har at besörja, det värket aldrig må förskingras eller förstöras, utan blifva tilhopa och nyttjas af dem, som Kongl. Vet. Academien finner skickeliga at Mathematiska Instrumentmakeriet förestå: hvar til sal. H. Directeuren Ekström nu sielf til en början utnämndt tvänne af sina älsta Lärlingar, Johan Ahl och Zacharias Steinholtz. Til at fullgöra denna H. Ekströms yttersta vilja och bevaka Academiens rätt samt värkstadens bästa, utnämndes såsom Academiens fullmägtige, Herrar Faggott, Friherre von Seth och Secreteraren.

8. Voterades til ny Praeses, då 
H. Klingenstierna fick - - 15 röster.
Friherre von Seth - - 15.
H. von Stjernman 12.
H. Lehnberg 12.
H. Rosenadler 7.
H. Grefve Gyllenborg 6. etc.
Af de fyra, som hade högsta rösterna, föll lotten på Herr Klingenstierna, som inom några dagar väntas til staden och tänker blifva här hela hösten.
9. Hans Exc. afträdde då Praesidium, och höll et kort vackert Tal, om Vetenskapers, Vitterleks och Konster nuvarande tillstånd i vårt Fädernes land, hvilket på Academiens begäran utlemnades til trycket.
10. Academien kom öfverens, at öfver Rötmånen upskiuta med någon sammankomst.

Octob. d. 23.
Voro, på föregången kallelse, följande af Academiens Herrar Ledamöter församlade, at välja en ny Praeses. Deras Excellencier v. Höpken, Scheffer och Gyllenborg, samt Herrar Alströmer, Faggot, Klingenstierna, Brandt, Polhem, Strömer, Swab, Dalin, Mennander, Clason, Acrel, Celsius, Scheffer, Berch, Hellant, Frih. von Seth, Duraeus, Lehnberg, Cronstedt. Rosenadler, Kryger, Ferner, Jennings, Lehnberg, Maijer och Secreteraren.
Sedan exemplar af det nu utkomna tredje Qvartalets Handlingar voro utdelte til dem, som voro närvarande och ingifvit något rön, företogs strax Voteringen til en ny Praeses, då Herr Assessor Swab fick 22 röster.
Hans Excell. Gref Gyllenborg 18.
Herr Secreteraren Rosenadler 15.
Friherre von Seth 12.
Bergmästaren Adlerheim 12.
Herr Cronstedt 9 etc.

Igenom Lottning emellan Herrar v. Seth och Adlerheim, blef H. Adlerheim den fjärde Candidaten. Ibland Herrar Svab, Gyllenborg, Rosenadler och Adlerheim, föll lotten at blifva Praeses, på Hans Excellence Gref Gyllenborg, som var närvarande och emottog lyckönskningar.

6. Ändteligen skreds til en ny Praesidis utväljande, då Herr Baron Seth fick 24 röster,
Herr Bergs Rådet Swab 22
Herr Doctor Gadolin 14
Herr Secreteraren Rosenadler 12
Herr Adjutanten Lehnberg 12
Herr Gesch[v]oren Cronstedt 7
Herr Lagman Carleson 7 röster.
etc. etc.

Altså voro Herrar Seth, Svab och Gadolin tre visse Candidater. Om det fjärde rumet låttade Herrar Rosenadler och Lehnberg, då Lotten föll å Herr Rosenadler at blifva den fjärde på förslaget. Ibland de fyra föreslagna, föll Lotten at blifva Praeses, på Herr Rosenadler, som var närvarande och emottog Academiens lyck-önskningar.

7. Då voteringen til ny Praeses skulle företagas, upstodo Herrar Svab, v. Seth och Lehnberg, och anmälte de i sommar ei få vara i staden, och bodo derföre, at ingen ville på dem votera.

4. Herr Praeses förestälde angelägenheten at pådrifva det Academiens räkenskaper må komma uti rätt skick, til hvilken ända han alfvarligen antydt Academiens bokhållare at inom nästa Session inkomma med Räkningarna för år 1755, samt strax der efter, så fort mögeligit är, med 1756 och innevarande års Böcker. Kongl. Academien kunde ei annat än der öfver betyga et särdeles nöje och beslöt, at derest Bokhållaren ock denna gången treskas och ei fullgör hvad honom befalles, skal han utan förskoning och upskof afsättas ifrån des tjänst, hälst Academien äfven i andra mål funnit honom försumelig och uti des upförande vidlyftig. At öfverlägga om de mått, som vid detta högst angelägna och granlaga ärende äro nödiga at taga samt at öfverse de inkommande räkenskaperna och föreskrifva lag och reglor om sielfva Bokhållnings sättet, utnämndes Herr Praeses til biträde, Herrar Faggot, Grill, Schultze, Clason och Berch.

8. Der på afträdde Cammarherren Friherre von Seth Praesidium, och hölt et vackert Tal, hvar uti anfördes de förnämsta Vetenskaps Academiers historia, med berättelse om deras lagar, inrättningar och arbeten. Hvilket Tal Friherre von Seth, på Academiens anmodan, lofvade vilja utgifva til trycket

Och som Academien visste och ärkände, det Herr Praeses sielf genom Des oförtrutna drift och bearbetande, brackt denna så länge öfverklagade saken med Räkenskaperna och Bokhållarens göromål, så vida som nu skedt, en den väsenteligaste tjänst, som någon Praeses kunnat göra; så betygade Academien der öfver och allannan Herr Praesidis högstberömliga sorgfälighet för Academes bästa, des fulla nöje och hiärteliga tacksamhet.

1. Herr Praeses berättade, at Academiens Räkenskaper för åren 1754, 1755 och 1756 nu voro indrefne och til Deputerades öfverseende lemnade. År 1755 voro 157633 exemplar af de små Almanachor försålde. Hela Academiens vinst på alla Almanachorna det året, var 21690 dr kopparmynt. År 1756 voro 154248 Exemplar af små Almanachorna, 2606 Contoirs, 2984 Historiska och 1069 exemplar Hof-Calendrer försålde. Hela vinsten på Almanachs försälgningen det året, var 21795 dr kopparmynt. Academien är nu mera ei skyldig Directeuren Grill, mer än 4000 dr kopparmynt, och eljest ingen annan. För 1752, 1753, 1754, 1755 och 1756 års utlemnade Almanachs exemplarer, har Academien ännu utestående fordringar, til en summa af 8622 dr kmt. för år 1757 är ännu största delen utestående. Herr Praeses berättade ock, at Han tillika med Herrar Deputerade, funnit nödigt, at sielfva Bokhållnings sättet borde sättas på någon redigare fot, än det här tils varit, hvar om Bokhållaren skulle få Instruction, och början der med göras innevarande År. För öfrigt, och som Herr Praeses med Herrar Deputerade funnit, det Academiens Skattmästare Herr Grefve Cronstedt vid Cassans förvaltning användt oförliknelig flit och ei nogsamt til berömande ömhet och omvårdnad om Academiens gagn och bästa, hemstäldes Academien, om icke vissa Ledamöter borde utnämnas at å Academiens vägnar tacka honom derföre, samt anmoda honom at ännu vidare der med fortfara, hvilket samtycktes, och anmodades Herr Praeses sielf, tillika med den som nu blifver vald til Des efterträdare i ämbetet, samt Secreteraren, ville sig denna beskickning åtaga

2. Herr Praeses berättade vidare, at Academiens Secreterare här tils aldrig nutit något af Academien til skrifmaterialiers upköpande, utan at han af egna medel hållit Academien der med, och som det syntes obilligt, förestäldes, om icke Academien pröfvade skäligt, at anslå någon summa årligen til detta behof, hvilken föreställning strax med et allmänt ja besvarades. Herr Praeses föreslog Sexhundrade Daler kopparmynt, och ehuruväl Secreteraren tilstod, at knapt hälften så mycket årligen til dessa skrif-materialier här tils åtgått, samt at han ville ärkänna för en ynnest af Academien, om Trehundrade Daler der til årligen finge anslås, så stod Academien dock ei at öfvertala at gå ifrån den af Herr Praeses föreslagna summa, utan ville, at dervid skulle förblifva, hälst Secreteraren borde njuta någon ärsättning, för et han redan i så många år, Academien oveterligt, intet der til niutit. Secreteraren aflade hos Herr Praeses och Kongl. Academien Des tacksägelse för detta nya prof af Academiens gunstiga benägenhet.

3. Ändteligen förestälde Herr Praeses, om icke Academien pröfvade nödigt at bestå Vagtmästaren en hvardags klädning, på det han så mycket mer må kunna spara den kostbarare Livréklädning, som Academien för tre år sedan låtit åt honom förfärdiga, hvilken då kunde räcka längre tid än sju år. Academien gillade detta förslag så mycket häldre, som det i längden tjänte Academien til besparing. En summa af vid pass 50 Plåtar anslogs härtil.

4. Herr Praeses påminde Academien, at nu efter vanligheten utnämna några af Ledamöterna, til at af de förledit år tryckte Handlingar urskilja dem, hvilkas Auctorer hafva giordt sig förtjänte til de Sparriska Praemie-Jettonerna. Herrar Faggot, Bäck, Clason och Kryger åtogo sig detta, på Academiens anmodan.

8. Der på afträdde Cammarherren Friherre von Seth Praesidium, och hölt et vackert Tal, hvar uti anfördes de förnämsta Vetenskaps Academiers historia, med berättelse om deras lagar, inrättningar och arbeten. Hvilket Tal Friherre von Seth, på Academiens anmodan, lofvade vilja utgifva til trycket

Majus. d. 25.
Som det förspordes, at Camereraren Myrman blifvit sjuk och nu mera drog i betänkande, om han ville sig åtaga den honom updragne sysla, råkade Herrar Deputerade öfver denna oförmodade händelse i största oro, och kommo tilsamman på Observatorio at öfverlägga här om, Herrar Faggot, Clason, Schultze, Friherre von Seth och Secreteraren.

5. Friherre von Seth förestälde nödvändigheten at längre utdraga den för några År sedan påbegynta sten-muren under Observatorii backen på Östra sidan, til förekommande så af backens nedrasande som af de under backen boendes lidande. Academien tackade Herr v. Seth för des omvårdnad i detta mål, beslöt, at muren skal förlängas, samt updrog Frih. von Seth hela omsorgen här om.

Secreteraren Wargentin inkallades här uppå och underrättades af Herr Praeses om detta Hennes Beslut. Secreteraren utlät sig, at han väl ei kunde neka, det hans närvarande omständigheter behöfde någon förbättring af Dess vilckor, men at den tilökning uppå Lönen, hvilcken Academien behagat för Honom fastställa vore därjemte så oförväntad, at han vid detta tillfälle ej är i stånd, at uppå det sätt uttrycka sin tacksamhet, som han borde, som han önskade, och som en sådan ynnest emot honom fordrade. Han försäkrade dock, at hvad där uti nu felade, skulle han, så länge hälsa ock krafter det tillät, söka at upfylla genom flit ock ett ouphörligit bemödande at troligen utträtta de ärender som hoom äro anförtrodde eller vidare anförtros kunna.
In fidem Protocolli. 
J. G. von Seth
Kongl. Wetenskaps Acad. Archivarius

1. Afgiordes, angående en hederlig tilökning på Secreterarens Lön, såsom bilagde, af K. Academiens Ledamot och Archivarius, Friherre von Seth, hållne Protocoll visar

Sedan således första Hufvud-frågan, om Ledamöternes antal, var afgiord, företogs den andra, om sättet och ordningen at föreslå och välja nya Ledamöter. Och ehuruväl Herr Kryger några sådana Reglor föreslagit, pröfvade dock Academien bäst, at utnämna några Deputerade, at vidare öfverlägga om den saken, och utarbeta et project til Lag härutinnan, hvilket sedan kommer under hela Academiens närmare skärskådande. Herrar Tilas, Faggot, Frih. v. Seth, Gadolin, Kryger och Eph. Runeberg anmodades, at med Herr Praeses och Secreteraren sammanträda, och upsätta et skrifteligt utkast til det åstundande Reglementet.

1. Uplästes det utkast til Förklaring öfver K. Academiens Grund-Reglor, uti de mål som röra Ledamöters val, hvilket Herrar Tilas, Faggot, Wargentin, Frih. von Seth, Gadolin, Kryger och Runeberg, på K. Academiens anmodan d. 23 Maji sistledet år, utarbetat. Och som det, efter mogen öfverläggning, stadnade i det beslut, at berörde förklaring och project skal, til prof, på tre år, antagas och oryggeligen följas såsom Lag: med förbehåll, at Academien efter tre års förlopp kan antingen förbättra dessa Reglor, eller låta dem stå flera år på prof, eller ock förvandla dem til beständig lag: så varda de här ord ifrån ord införde.
1. Ei må antalet af Inländske Ledamöter vara större än 100, men väl mindre.
2. Ledamots val må ei företagas mer än en gång om Året, neml. vid första Praesidii ombytet, som gemenligen sker i Januarii Månad.
3. Ämnen til nya Ledamöter må ei föreslås oftare, än vid de fyra vanliga Praesidii ombyten. 4. Den som vil föreslå någon til Ledamot, bör sielf vara åtminstone 3 års gammal Ledamot i Academien, samt under den tiden hafva visat prof, igenom Röns ingifvande, eller flitig närvarelse vid sammankomsterne, eller genom andra vedermälen, at Han älskar Academien.
5. Vil någon Ledamot föreslå, göre det skrifteligen, och anföre, hvad prof den föreslagne visat af insigt uti någon af de Vetenskaper, som Academien odlar, eller hvad tjänster Han giordt Academien, eller här efter göra kan. Denna skrift upläse den, som gör Propositionen, in för sittande Academie, sedan Han sig där til anmält, och fått lof af Herr Praeses. Men om Han ei är i staden närvarande, upläses den egenhändigt underskrifna skriften, af Academiens Secreterare.
6. Ingen föreslagen komme til omröstning at blifva Candidat, som icke åtminstone 3 Månader förut varit föreslagen.
7. Förtekningen på de föreslagne, med år och dag, då hvar och en blifvit föreslagen, ligge sedan på bordet vid alla sammankomster, eller är åtminstone tilhands, at den som åstundar, må hafva tilfälle at se den.
8. Vid Tredje Praesidii ombytet, som gemenligen sker i Octob. Månad, sedan Ledamöterne nog talrikt äro församlade, upläse Secreteraren alla det året giorda Propositioner til nya Ledamöter. Där på företages förste Voteringen öfver hvar och en af de Föreslagne, at afgöra, hvilke af dem må blifva Candidater. Hvar och en, som får Pluralitet af röster, blifve Candidat: men den ei har något mer än hälften af rösterne på sin sida, blifve utesluten, och kan ei å nyo föreslås, förr än han visat nya prof. Den som har största Pluraliteten, blifve den förste Candidaten, och de öfrige Candidater sättes i ordning efter antalet af rösterne: Dock så, at de Candidater, som kunna vara öfrige sedan förra året, hafva företräde för de nye Candidaterne.
9. Förtekningen på Candidaterne ligge sedan vid alla sammankomster på Bordet, til nästa Praesidis ombyte.
10. Vid Första Praesidii ombyte på det nya året, sedan Ledamöterne nog talrikt äro församlade, anmäle Herr Praeses, huru månge Academiens än lefvande Ledamöter äro; och om de äro mindre än 100, hemställes K. Academiens godtfinnande, om och huru månge nye Ledamöter då skola väljas. När det är afgiordt, upläse Secreteraren Förtekningen på alla så äldre som yngre Candidaterne, tillika med hvars och ens meriter, i anledning af dens skrift, som Honom proponerat. Där på företages den andra Omröstningen, först öfver de äldre och sedan de yngre Candidaterne, efter deras Nummer. Hvar och en, som får fulla tre-fjerde-delar af rösterne, blifve Ledamot. När så månge nye Ledamöter blifvit valde, som förut varit öfverenskommit, afstadnar omröstningen, och de öfrige Candidater besparas til nästa år.
11. Om någon Candidat vid denne senare omröstning ei fått fulla tre fjärde-delar af rösterne, blifve Han ändock än et år Candidat, dock så, at Han förlorar sin Nummer, och blir den siste af de överblefne Candidaterne. Men blir Han följande året å nyo utvoterad, uteslutes då äfven af Candidat Listan, och kan ei å nyo föreslås, utan nya skäl.
12. Vid förenämnde omrstningar, gälle ingens röst, som ei vid sammankomsten då är sielf närvarande
13. När ny Ledamot är vald, notificeres ei Des val uti de allmänne Tidningarne, förrän Han mundteligen eller skrifteligen låtit förstå, at han är nögd at ingå de förindelser, som Grund-Reglorna honom ålägga.
14. Då Ledamöters val, eller öfverläggningar därom förehafves i Academien, må ingen, utom Academiens Ledamöter, vara tilstädes.
Dessa Reglor komma nu, til en början, at i de nästföljande tre åren noga i akt tagas och följas. Men år 1765 kan åter komma under öfvarläggning, huru vida de må förbättras, fastställas eller til behagelig tid längre pröfvas

2. Beslöts, at öfverläggningen om Praemierne så väl för de förledet år framstälde frågor, som om de vanlige Sparriske Premie-Jettonerne skulle til nästa sammankomst upskiutas, och i medlertid anmodades Herrar Tilas, Faggot, Bäck, Mennander, Berch, Frih. von Seth, Kryger, Runeberg, och den nye Praeses, at öfverlägga, om och huru vida någon ändring för framtiden pröfvas nödig vid författningen om Premierne

1. Friherre von Seth anmälde, at Academiens Ledamot, Optiske Instrumentmakaren Herr C. Lehnberg, vore sinnad, sedan Han nu fått et ifrån England införskrifvit partie tjänliga glas, begynna tilvärkningen af Tuber, efter Dollonds nya påfund: men at det ei kunde ske utan förlag af åtminstone 3000 Daler kopparmynt, til Skålar, Armaturer och annat. Friherre von Seth förestälde fördenskul, om icke K. Academien skulle täckas understödja honom med så stort förlag. K. Academien tog detta i öfvervägande, och beslöt, at Hr Lehnborg må af Academiens Cassa, utan Ränta, undfå et Lån af 3000 Dal. kopparmynt til förenämnde behof. på behagelig tid, hvaremot Academien förbehåller sig säkerhet för denna summa uti sielfva apparatus, som därföre inköpes, och uti Tuberne, hvilka Herr Lehnberg, alt efter som de hinna blifva färdige, tilbudit sig at Academien i Borgen och afbetalning.

1. Herr Praeses berättade, det Han, tillika med Herrar Faggot, Wargentin, Kryger och Frih. von seth, på Academiens anmodan, igenomsedt Academiens Handlingar för det sistledna året, för at pröfva, hvilka af de däruti anförda Rön tycktes vara mäst berättigade til de tvänne vanliga Sparriska PremieJettoner af guld. De hade alle strax utmärkt Rådmannen Lunds Rön om Fiske-Plantering uti Insiöar, såsom ovedersägeligen det nyttigaste och mäst förtjänta. Men Deputerade hade varit något delte, hvilken borde få det andra Prémium, emedan somlige tildömt det åt Herr Wilcke, för des vack[r]a Rön, om snö-figurerne, andre åt Herr Cronstedt, för des Afhandling om allahanda Byggnings Ämnen af sten, som nu ei nyttjas: andre åter åt Herr Kalm, för des Rön om sista kalla vinters värkan på allahanda träd och Buskar vid Åbo, i anseende til de nyttiga slut-satser, rörande Plantager, som Han där af dragit. Omsider förenade sig alle, om Herr Kalm. Det blef altså nu faststäldt, at Herrar Lund och Kalm skola få hvarsin Gull-Jetton.

Majus d. 5.
Sammanträdde på föregången kallelse följande Herrar Ledamöter, neml. Praeses, Herr Knutberg, samt Herrar Tilas, Faggot, Nordenschöld, Meldercreutz, von Dalin, Mennander, Schultze, Ribe, Carleson, Wargentin, Frih. von Seth, P. Lehnberg, Kryger, Runeberg, Bergius och Wilcke.

3. På det Academien må råka så mycket vackrare och nyttigare frågor, samt at vid deras utväljande må tilgå så mycket redigare, utnämndes följande Herrar Ledamöter, at innan Praesidii ombytet sker, träda tilsamman, och af alla föreslagna frågor, utvälja några få, som tyckas vara de värdigaste, inom hvilka valet vid Praesidii ombytet må inskränkas: neml. Herr Praeses, samt Herrar Gr. Cronstedt, Faggot, v. Swab, Bäck. Schultze, Wargentin, Clason, Gr. von Seth, Kryger, och Runeberg.

6. Upl. Anmärkningar om Tall-skogarna i Riket, som blifvit ingifne af Hans Excellence Herr RiksRådet Grefve von Seth, och vunno stort bifall, så at K. Academien åstundade at de med första må införas i Handlingarna. Remitt. imedlertid til Herrar Tilas och Faggot.

3. Cammarherren Grefve von Seth fans ock debiterad för 36 dr kmt, för 3 st. Silfver-Jettoner, hvilka Han, år 1753, emottagit. Det beslöts strax, at berörde 36 dr skola afskrif4. Räkenskaperne för de sistförflutna 3 månaderne handt man nu ei påse.